tag:blogger.com,1999:blog-4840396908922981967.post1942292558586488198..comments2023-04-15T15:47:20.686+02:00Comments on Önskan, längtan, hopp och förtvivlan.: FörberedelseAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/01603260033040440033noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-4840396908922981967.post-14067563394182765782013-12-20T23:22:08.104+01:002013-12-20T23:22:08.104+01:00Sant som du säger, att jag inte är tvungen och att...Sant som du säger, att jag inte är tvungen och att jag själv kan bestämma. I alla fall till viss del angående julen och allt firande. Det är nämligen så att vi firar julafton med respektive familj vartannat år (min familj förra året och mannens detta året). Att säga att jag inte vill och inte tänker fira jul med mannens familj, skulle sätta mannen i en jobbig sits. För jag vill vara med honom, och jag vet att han (även om han säger att det är upp till mig) vill fira med sin familj och mig samtidigt. Och den sitsen vill jag inte sätta honom i. <br /><br />Sen så vill jag ärligt talat inte vara hemma, för då blir fokus på sorgen och nedräkningen till TD för detta försöket i fokus. Och det är även de bitarna som tömmer mig på ork och energi just nu. <br /><br />När det gäller kollegan har jag inget direkt val (jag kan ju sluta - men det vill jag inte). Har pratat med chefen X antal gånger, och den har åtminstone plockat bort två av passen för henne där vi skulle jobbat. Tro mig, jag försöker att inte lägga energi på henne, men det är svårt! De andra kollegerna pratar konstant om att hon ska komma tillbaka och hur allt ska gå då... Så även när hon inte är på plats är hon en rejäl energitjuv. <br /><br />Ska försöka ta till mig ditt förslag, men det är svårt - för jag är väldigt van vid att göra det som förväntas av mig istället för att agera utifrån vad jag känner och vill.Votivi filiihttps://www.blogger.com/profile/08011211001386897069noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4840396908922981967.post-65685602279963122032013-12-20T02:13:32.693+01:002013-12-20T02:13:32.693+01:00Men du är ju inte tvungen att delta i något som du...Men du är ju inte tvungen att delta i något som du inte vill eller något som får dig att inte må bra! Sannolikt kan/får du inte välja vem du skall jobba ihop med, men hur du skall fira - eller inte fira - jul, har du väl rimligen rätt stort inflytande över.<br /><br />Om jag vore du, skulle jag inte ödsla energi på en kollega som jag ogillar, utan satsa på att ordna en jul som jag (det vill säga du) vill ha den.<br /><br />Man är inte "tvungen" eller "skyldig" någon att delta i sådant som känns svårt för en själv - tvärtom! Visst skulle du kunna acceptera att någon inte orkade med en fest, ett möte eller något annat utan att skuldbelägga den personen?<br /><br />Mitt förslag är att du agerar efter egna behov och egna känslor och inte efter vad som förväntas av dig.Anonymousnoreply@blogger.com