Det rullar på

Snart är min semester över, vilket innebär att vardagen och jobbet snart är här igen med. Dessa tre veckor har rusat iväg, och det känns som att jag knappt hunnit med något. Men jag har haft tre ganska så härliga veckor tillsammans med mannen och dottern. Vi har fått fixat en del hemma och hunnit umgås rejält med familj och vänner. Och de sista dagarna har det varit underbart väder, så det har blivit både strandhäng (dock bara fötterna i vattnet då det var alldeles för kallt för mig att bada) och häng på utomhusbad (där jag tog årets första dopp). Även blivit en resa till Stockholm och en vigsel. Och idag ska vi iväg på middag för ett par som gift sig tidigare i sommar. 

Graviditeten verkar fortsätta och utvecklas normalt. Och snart måste jag ta det stora steget och ringa till min MVC, för att berätta hur det ligger till och för att boka in ett första besök för denna graviditeten och sätta bollen i rullning för remiss till cerklage mm. Enligt uträkning (sista mensens första dag) går jag in i vecka 9 imorgon, men det stämmer inte. Jag går snarare in i vecka 7. 

Så här långt är en extrem trötthet och läckande bröst de enda riktigt tydliga symtomen. Har (peppar peppar) så här långt inte haft några blödningar i denna graviditeten, vilket är skönt men ändå känns lite "fel" med tanke på hur mycket jag blödde med busfröet. Har inga tecken så här långt på det klassiska morgonillamåendet denna gången heller, vaknar dock med ett litet sug i magen och hungrig på mornarna. 

Magen har redan fått sig en tydlig bula, speciellt ju senare på dagen det blir. Är väl medveten om att det främst är tarmen som bråkar och dummar sig. Men mannen skrattar och "hånar" den, och jag håller med honom. Det ser för "roligt" ut. Men visst, en viss misstanke om att denna graviditeten kommer bli synlig bra mycket tidigare än båda mina tidigare graviditeter finns.