När jag vaknade idag hade jag en hel del energi, och den tog jag tillvara på genom att ställa mig vid spisen och laga en massa mat. Så nu har vi en ordentlig laddning med matlådor i frysen igen. Gissar på att en del av energin kom från att vi bokade hotell i Göteborg igår. Så vår bröllopsdag kommer bli en weekend i Göteborg med en heldag på Liseberg och en massa annat.
Tyvärr så har dock all energi försvunnit och jag är helt slut igen, idag har två personer till berättat att de är gravid - TVÅ! På mindre än en vecka har jag fått veta att åtta personer är gravid. Och ja, jag är extremt bitter och tycker att det är så in i helvetes orättvist just nu. Vi har försökt i över nio år, och aldrig någonsin har ett plus visat sig.
Vi kommer att spendera vår sjätte bröllopsdag utan att någonting hänt, och frågorna fortsätter att komma från folk som knappt känner mig. "Va? har ni inga barn? Varför är ni då gifta?" "När ska ni ha barn då?" "Snart så är det er tur!" "Vänta ska ni se" Listan kan göras lång, men jag orkar inte ens tänka på alla frågor jag fått genom åren. För att inte tala om idioterna som klappat mig på magen och frågat när det "är dax" innan jag gick ner i vikt eller som har frågar när vi fick barn, då jag tappat så många kilon.
När vi firade förra året väntade vi på vår första tid hos RMC, och vi hade hoppats på att jag i år skulle ha en liten i magen när det var vår bröllopsdag. Istället står vi mer eller mindre stilla och får nu vänta nästan en månad innan vi får sätta igång med nästa försök. Andra kanske inte tycker att det är lång tid, men för mig känns det som en evighet! Jag vill ju bara sätta igång och kunna drömma och hoppas på att det denna gången ska få vara vår tur att få ett plus.
Jag är tacksam över att jag bara ska jobba två nätter nu till helgen, och sedan gå på en kort semester, och jag tror faktiskt att jag tänker hålla mig hemma ganska mycket för att försöka ladda upp ork och kraft för att bita ihop och stå ut med alla frågor och gravidnyheter. För det är lika bra att jag räknar med att de kommer. Om inte annat så kommer det komma upp en massa ULbilder, mag och nyföddbilder.
Nu tänker jag krypa ner i sängen och fortsätta vara bitter och fundera på varför just vi måste behöva genom lida detta, och varför andra bara har det så lätt.
usch, att ni ska behöva gå igenom en så lång process är orättvist, och en månad är en evighet när man väntar och längtar. Jag kan knappt bli förvånad längre över alla dumma kommentarer som folk fäller. Man kan visst vara gift i alla fall, man gifter sig ju för sin egen skull.
SvaraRaderaJag hoppas så att du kan hitta tillbaka till din energi och styrka. Jag hoppas så för er, tycker det är er tur att vara nästa. Tänker på dig.
Kram
Ja, just nu känns livet riktigt orättvist. Och tiden går så långsamt. Hatar numera frasen "den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge"! Energin börja så sakta komma tillbaka, och jag försöker tänka på allt positivt runt omkring mig just nu. Bland annat har vi valt att vi ska spendera lördag på Liseberg, för jag älskar karuseller av alla dess slag och då vi inte lyckats med våra försök - så får jag lov att åka allt. Och det är nog det jag försöker hålla fast vid just nu.
RaderaKram
Ja, de där fula kommentarerna som gör så ont... önskar så att alla skulle få en dos av barnlöshet och tid till eftertanke. Jag har lidit som dig (och fortsätter ett tag, lilleman låter vänta på sig) men min man och jag har numera ett system: närhelst vi ska iväg och träffa folk och jag inte känner mig topp/förväntar mig dumma kommentarer så peppar han mig på väg dit. "Vad ska du nu svara om det kommer kommentarer idag?" Det gör att jag får lite försprång, kan testa dagens bitska kommentar på honom och spelat nonchalant kan säga som det är alterntivt det jag vill kläcka ur mig för dagen.
SvaraRaderaKram och det är faktiskt ok att vara bitter.
Ja, ibland hade det varit skönt om alla hade fått veta hur det verkligen är att vara ofrivilligt barnlös. Även om man samtidigt önskar att ingen någonsin skulle behöva uppleva det. Det där med att ha ett system känner jag igen, har några själv. När det är situationer där jag känner att det verkligen inte kommer att gå, och tackar jag nej till att komma. I andra situationer så handlar det ofta om vad det är för person och hur de säger vissa saker. Vi diskuterar ofta här hemma om vad man egentligen ska svara när folk frågar. Skönt att få höra att det är ok att vara bitter. Hoppas att Lilleman snart kommer till er och att ni inte behöver vänta så länge till!
RaderaKram