Psykologen

Igår var vi på vårt andra familjesamtal hos psykologen, och jag måste säga att jag redan känner mig oerhört tacksam för att vi går där - oavsett hur det kommer bli i slutändan, för ingen kan någonsin komma och säga att jag/vi inte gjorde allt.

Blev ett långt men ganska så givande besök, och nästa besök blir om ca 3 veckor. Gillar psykologen med, hon känns bra och kunnig. Hrm, undrar om det plötsligt blivit så att jag nu hittat rätt flera gånger i rad eller om det bara är så att jag öppnar mig mer och därför hittar kuratorer/psykologer osv som fungerar bra för mig nu än för några år sedan. 

När vi till sist var klara åkte vi med mannen till hans jobb så att han kunde jobba klart för dagen, under tiden tog jag och lilltjejen en lång och skön promenad i området. Fick köpt lite saker till lilltjejen på promenaden med när jag var inne i butiker som bara finns där (i alla fall här nere omkring). När han sedan slutade, möte vi upp honom och körde hemåt. 

En "nackdel" med denna typen av besök och samtal är att jag blir ganska så trött av det, och somnar tidigt - vilket resulterade i att jag slocknade i soffan, ganska så direkt efter att jag nattat lilltjejen. 

Och vår lilla tjej har blivit förkyld, hennes andra förkylning sedan hon föddes. Hon blev ju smittad av anhöriga till en av de jag delade rum med på BB. Men hon är en tapper liten tjej, som skrattar större delen av dagen ändå - så länge jag inte använder nässug och koksalt, för det gillar hon verkligen inte.