Då ligger jag i min säng på avdelningen igen och väntar på att kunna röra på mina tår igen, efter att ha fått spendera lite tid på uppvaket efter operationen och insättningen av cerklaget. Har varit en lång dag redan och den är inte över än. Skulle vara på plats kl 07.00, men det var först vid 10.30 som jag kom till operationen. Att vara fastande och gravid suger.
Operationen började bra och lugnt, men ganska snabbt utvecklade den sig till något av en mardröm. Blev bestämt att de skulle sätta en spinalbedövning på mig och allt verkade bra till en början, men när läkaren väl satt igång operationen kom smärtan efter bara någon minut. Och den var verkligen inte nådig. Det visade sig att bedövningen inte satt sig tillräckligt högt upp, så livmoderhalsen och livmodern var inte det minsta bedövade.
Blev en paus i operationen och de tippade hel operationsbordet så att jag låg med huvudet långt ner, för att på så sätt få spinalbedövningen att även bedöva på rätt ställe. Efter ca 5-6 minuter började de så smått igen, var lugnt till en början men smärtan bara ökade. Fick frågan om de skulle pausa och söva mig, men när jag fick veta att det inte var jätte långt kvar av operationen valde jag att försöka andas mig igenom det tillsammans med lite extra smärtlindring intravenöst istället. Ville helt enkelt inte behöva återhämta mig från både narkos och spinalbedövning,
En sak är säker, skulle det vara att jag ska göra det någonsin igen - då ska jag sövas! För den smärtan som uppstod var tusen gånger värre än när de drog cerklaget förra gången.
Nu orkar jag inte skriva mer för stunden dock, så ni får nöja er med detta inlägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar