Även om jag just nu mår skit och allt känns väldigt tungt, så är jag glad att vi börjar med fjärde försöksomgången nu. Eller glad vet jag inte, är väl väldigt blandade känslor inför denna omgången. Det är trots allt sista försöket med Pergotime. Tankarna på vad som kommer hända om det inte funkar denna gången heller, börjar komma. För ärligt talat så har jag väldigt svårt för att se att det skulle funka denna gången - det har ju inte funkat alla de andra gångerna.
Jag hoppas att det funkar, men vågar inte att tro på det. Jag har heller inte hunnit bearbeta besvikelsen och sorgen från förra försökets misslyckande.
Det var riktigt jobbigt att jobba idag. Att behöva "spela" en roll, en roll där man är som vanligt tar på krafterna och jag är riktigt glad över att nu få vara hemma och dessutom vara ledig hela helgen. Eller ledig och ledig, jag ska inte jobba och vi ska inte iväg. Men jag måste se till att plugga en del denna helgen. Dock är jag ledig i den bemärkelsen att jag inte behöver vara social, jag kan vara precis som jag vill och må som jag vill. För den ende som kommer att se mig är mannen, och han vet hur jag mår och vad jag känner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar