Blev en kort dag på praktiken idag, slutade redan vid lunch. Allt för att ta mig hem och till frisören. Förmiddagen gick riktigt fort, och när vi satt i möte med en möjlig boende kände jag att min mobil i fickan vibrerade till först en gång och sedan en gång till. Gissade att det var någon som ringt, så efter mötet kollade jag mobilen - dolt nummer. Hade dock inte tid att lyssna av telefonsvararen, eftersom jag slutade och hade en buss att passa.
När jag hoppat på bussen, lyssnade jag av svararen och det var min doktor från RMC som hade ringt. Hon började med att be så hemskt mycket om ursäkt för att hon inte hade ringt i fredags, men det hade kört ihop sig då en av de andra läkarna hade varit sjuk. Hon meddelade även att hon skulle försöka igen senare idag.
Tillbaka i hemstaden blev det bara att fixa något snabbt till lunch och sedan direkt till frissan för att försöka få ordning på mitt hår. Senaste besöket var i december, och alla hormoner samt min viktminskning har verkligen slitit på håret. Kan inte påstå att jag någonsin haft tjockt hår, men jag har i alla fall haft minst det dubbla i jämförelse med vad jag har nu.
Innan jag går in på vad vi (jag och min frisör) pratade om, bör jag nog tillägga att vi är gamla barndomskompisar och bodde grannar i många år. Vi pratar mycket om ofrivillig barnlöshet och om hur andra människor tar barn för givet. Senast vi träffades, och även en del över nätet efter det, har vi pratat om deras barnlöshet och hon har frågat om vad de ska göra och vilka de ska kontakta. Fick veta att de nu lyckats, och att hon är gravid.
Måste erkänna att det känns lite jobbigt, men jag är överlycklig för hennes skull. Dock är jag väldigt tacksam över hur det kom fram och sättet hon berättade. Hon tillade även att hon hoppats så på att vårt senaste försök skulle lyckas - för då skulle ju vi vara mammalediga samtidigt, men att det inte var försent än.
Efter ett lyckat besök är nu håret rejält mycket kortare och nya ljusa slingor gjorda, allt för en bra start på sommaren. Tog även och bokade in ett nytt besök i augusti, dagarna innan vi ska på bröllop.
Precis innan vi skulle skölja ur mitt hår, ringde min läkare från RMC igen. Så det blev att jag fick prata med henne innan ursköljningen. Fick frågan om senaste mensen, om vi vill vänta till efter sommaren, köra igång nu, om spermaprover, flödesundersökning av min livmoder och en massa annat. Jag sa att jag gärna kör igång nu, så att vi får gjort ett försök innan sommar och semester. Hon skulle lägga upp en planering på oss, och jag skulle ringa SSK imorgon för vidare information.
Vi kommer nu att påbörja försök med injektioner i kombination med insemination, och det kommer vi att få försöka med tre gånger. Har det inte fungerat då, måste vi se vad nästa steg blir (störst sannolikhet är att det blir IVF).
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
måndag 27 maj 2013
Samtal med doktorn
Etiketter:
försök,
känslor,
Ofrivilligt barnlös,
praktik,
relationer,
RMC,
tacksamhet,
tankar,
vänner,
väntan,
önskan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kramar!
SvaraRadera