TUL och vaccination

Denna dagen har varit en av mina mest aktiva dagar på länge. Har fått ringt en del samtal, och även blivit uppringd av andra som jag försökt få tag på (som jag till slut skickat mail och bett de återkomma till mig istället). 

Dessutom ringde sköterskan från vår vårdcentral och meddelade att jag var välkommen att komma dit idag 11.20 för att få min influensavaccination. Sagt och gjort, tog inte många sekunder att få det överstökat. Och jag känner mig inte det minsta tveksam över mitt (vårt) beslut. Nu ska bara mannen få sin spruta med. Så han ska ringa vårdcentralen själv och boka tid med sköterskan utifrån vad som passar bäst med hans arbetstider. 

När jag var färdig där, så var det bara att ta sig hem igen och vänta tills det var tid att åka iväg för veckans viktigaste inbokning: Tillväxt ultraljudet (TUL)! Mannen möte upp mig i väntrummet och en kort stund senare var det bara att lägga sig på britsen med nedkavlade byxor och uppdragen tröja. 

Barnmorskan mätte och tittade på allt och hon var väldigt nöjd med allt hon såg, även om busfröet inte var så samarbetsvillig. Huvudet är nedåt, vilket vi redan visste (så har busfröet legat sedan några veckor tillbaka nu). Och vi hoppas att busfröet bestämt sig för att stanna så och inte vända sig om. Busfröet ligger på ca +5 % (fullt inom det normal) med sina ca 2200 gram och längden är ca 44 cm. 

Det verkar vara en stark och bestämd bebis som ligger där inne och växer till sig. Fick även höra att det ser ut som att busfröet har en ganska så bra kalufs. Om busfröet är en pojke eller flicka är fortfarande ett frågetecken, även om vi faktiskt försökte titta efter det idag med barnmorskan - för som sagt busfröet var inte samarbetsvillig idag.

Inte lika bra bilder som senast, men en fin liten profilbild
lyckades vi få.

Efter ultraljudet tog vi oss till mannens jobb, så att han skulle få visa upp min mage för sina kollegor. Och på vägen uppdaterade vi blivande farmor och mormor om dagens ultraljud. Så här efter ultraljudet kan jag bara konstatera att jag verkligen längtar efter att få träffa vårt busfrö i verkligheten, men det får vänta ett tag till - helst tills det att cerklaget tas (för då räknas jag trots allt som fullgången).