Då var det gjort. Fjärde inseminationsförsöket är gjort, och allt vi kan göra nu är att vänta. Även om dagen varit ganska fullbokad, har den faktiskt känts lugn med.
Började dagen lugnt (mannen fick lite sovmorgon på köpet) körde in till Malmö och gick in på RMC så att mannen kunde göra sin del i processen - lämna spermieprov. Därefter tog vi en lite promenad och satte oss och fika. Träffade på underbara V när vi fika, så kul att helt plötsligt stöta på henne. Märks att vi inte pluggar tillsammans längre, för nu träffas vi inte lika ofta.
Efter fikan promenerade vi tillbaka till sjukhuset för att ha samtal med kuratorn. Istället för att vara ett "avslutningssamtal" blev det inbokat en gång till. Vilket både jag och mannen tyckte var riktigt skönt. Samtalet blev ganska så kort idag, men var skönt att få lufta lite tankar innan vi sedan gick in på RMC för andra gången idag. Denna gången för inseminationen.
När vi var färdiga, tog vi en liten promenad till. Gick och åt en sen lunch och handlade lite mat, därefter körde vi hem och gjorde oss färdiga för att gå över till mamma för kvällsmat. Så dagen har varit lugn och relativt harmonisk. Har inte känt mig stressad över alla tider som ska passas och allt som jag skulle hunnit med.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
fredag 7 mars 2014
Insemination nr 4
Etiketter:
försök,
insemination,
känslor,
nedräkning,
RMC,
tankar,
väntan,
önskebarn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så skönt att du hade en lugn dag. Det behövde du. Får vänta och se vad som händer. Hoppas så klart på positiva nyheter. Håller tummarna och tår! /V
SvaraRaderaJa, stressiga dagar klarar jag nästan inte alls längre. Har blivit superkänslig för stress. Fortsätta hålla dem och jag är ganska så säker på att du är en av de första som kommer veta om det är positivt...
RaderaKram
Hej,
SvaraRaderaJag har följt din resa nu ett tag och jag är otroligt glad att ni tillslut lyckades! Jag är i samma situation som dig och vi har nu bestämt oss för insemination vid detta försöket, och jag vet att det lyckades för er, men min fråga är om det endast var fel på dig att du inte utvecklade äggblåsor eller om det även var fel på din mans spermier? Varav därför ni gjorde insemination? Det vore väldigt snällt om du ville svara mig, vet ingen som är i samma sits som mig :) Vänligen, Emelie
Hej!
RaderaBer om ursäkt att jag inte svarat tidigare, men det har varit fullt upp med sjuk bebis och födelsedagar. Tack så mycket för de snälla och varma orden.
Det är enbart hos mig felet ligger. Mannen har perfekta prover, med långt över det som behövdes. Att vi fick insemination var för att hjälpa till lite extra. Genom insemination kommer spermierna fram till ägget snabbare och det ökar chansen en del. Tror att det är det enklaste svaret. Är det mer du undrar om så är det bara att återkomma till mig, ett tips är att skicka via "kontakta mig" som finns till vänster (i alla fall om du sitter vid en dator).
Kram och stort lycka till!