Specialisten

Idag var det då tid att återigen träffa specialistläkaren. Var ganska så nervös inför och massor av frågor snurrade i huvudet. Fick svar på en hel del, men vissa blev inte ställda. Började besöket med att gå igenom journalen/historiken och allt som sades vid förra besöket (i december) och sedan frågade han oss en del och vi frågade honom. Efter det var det tid för provtagning samt undersökning av livmoderhals och graviditeten/fostret. 

Maskinen hade några år (läs många) på nacken och ville inte riktigt som läkaren ville. Han började med att göra VUL, problemet var att han inte fick en tydlig bild på fostret. Men det gick bra med att göra VUL för att se hur livmoderhalsen såg ut. Den var lång (ca 4,2 cm), hade en liten krökning på mitten och var sluten. För att kontrollera fostret gjorde han sedan ett ultraljud utanpå magen, och då blev bilden mycket tydligare. 

Vi fick se vårt lilla syskon ligga där inne med ett hjärta som slog på bra och den rörde och hade sig ordentligt. Ville verkligen inte vara still, så han hade lite bry när han skulle mäta - men till slut gick det. Störst av allt var att få se den ligga och vinka med händerna. 

Efter undersökningen var det bara på med kläderna igen, och sedan var det tid för att boka in datum för operation. Datumen för insättning av cerklage sattes till den 27/5. När besöket var över började en ny oro komma fram, en oro jag inte ens tänkt på förrän nu. Oron över riskerna med att göra operationen. Innan har fokus bara legat på att vi ska få gjort det. Men efter dagens möte så kommer så klart dessa tankar och funderingar istället. 

Riskerna med att göra operationen är så mycket mindre än riskerna med att inte göra operationen. Men det är risker.