Nytt besök på gynakuten

Har varit ganska så lugnt här de senaste dagarna. Igår blev det ett besök hos veterinären med yngsta hunden för den årliga kontrollen samt vaccinationen. Idag har jag varit hemma med hundarna, lite längre än vanligt fick vi klara oss utan mannen - för han var iväg på lite AW med kollegorna. 

Under dagen och gårdagen har jag haft en del bry med att det börjat göra mer ont i magen (ligamenten främst) igen efter operationen. Och idag började det även kännas "konstigt och obekvämt" uppe i slidgången. När jag vilat så har det oftast släppt ganska så snabbt, men det har kommit tillbaka till och från hela dagen och även när jag legat ner och vilat. 

Har valt att avvakta, men efter att pratat lite med mannen valde jag ändå att ringa sjukvårdsupplysningen för att få lite råd från dem. Den sköterska som jag pratade med, svarade ganska så snabbt att hon tyckte att jag skulle ringa in till KK och gynakuten för att rådfråga dem istället. 

Sagt och gjort, eller det tog lite tid innan jag kom fram och fick pratat med sköterskan. Hon frågade lite frågor samtidigt som hon kollade i min journal, efter kontroll med läkaren tyckte hon att vi skulle komma in för kontroll av mig. Så istället för att göra sig i ordning för att lägga sig och sova blev det en ny tur till gynakuten. 

Hela besöket blev på drygt 1,5 timme, så jag kan inte klaga över att det tog lång tid där inne. Som vanligt när vi varit där har de bemött oss med värme och varit väldigt ödmjuka. Fick dessutom en läkare jag haft där tidigare, och hon kände igen oss direkt. 

Sköterskan tog lite nya prover (urin, hb, sänka och temperatur), medan vi väntade på läkaren. Och sen gick vi (jag och läkaren) igenom alla mina symtom och känningar, operationen och veckan som gått sedan dess. Därefter var det bara att hoppa upp i stolen för undersökning. 

Hon klämde och kände, och konstaterade att ett av de ställe som jag har mest ont på - är precis där ligamenten på den sidan sitter. Men livmodern kändes som den skulle. Därefter blev det kontroll av tappen och den synliga delen av cerklaget, innan hon gjorde ultraljud för att kontrollera livmoderhalsen. Livmoderhalsen var fortfarande lång och fin, och cerklaget satt som det skulle. Det gick heller inte att missa att det fanns en levande lite varelse där inne. För syskonet syntes redan när läkaren skulle kontrollera livmoderhalsen. 

Avslutningsvis av kontrollen fick vi även se syskonet. Lite lugnare var den idag, låg och sparkade lite med benen - men annars hittade den inte på en massa hyss (som den annars gjort). Efter kontrollerna var färdiga, pratade vi lite till om min graviditet innan vi gick hem.