Då var besöket hos barnmorskan över för denna gången, och nästa gång jag har tid inbokad till henne är när hon kommer tillbaka från sin semester. Vilket blir om en månad. Skulle det vara något innan dess, så är det bara och ringa till mottagningen och prata med hennes kollega.
Svaren på urinodlingen hade kommit, och visst var där något där. Vad annars? Visade på att jag har streptokocker grupp B, även kallat GBS. Så nu är jag insatt på Furadantin 50 mg i fem dagar (3 ggr/dag). Fick även papper att lägga in i min journal och barnmorskan har gjort en märkning om det på den journal de delar med sjukvården, så att det kommer upp direkt när de går in i min journal.
Fick all information jag behöver om det, och vad GBS innebär för mig under resten av graviditeten samt vid förlossningen av barnmorskan. Sen sa hon till mig att inte googla eller läsa för mycket om det, risken är att jag skrämmer upp mig. Eftersom vi nu vet hur det ligger till, och om det inte varit för att jag klassas som en riskgraviditet hade jag heller inte medicinerats vid mina värden.
Förhoppningsvis så kommer känningarna jag har i underlivet/slidan släppa med medicineringen. Annars så kan de känningarna ha med något helt annat att göra. Hoppas såklart på att det har med GBS att göra, och att jag därmed slipper besvären väldigt snart.
Efter det negativa (eller positiva beroende på hur man ser på det) beskedet var det äntligen tid för att få lyssna på vår lilla skatts hjärtljud igen. Lite busig - som vanligt - försökte undvika att låta oss få höra, men ganska så snabbt hitta barnmorskan rätt position och vi fick höra de underbara hjärtslagen fylla upp rummet. Även idag låg det på 153 slag/minuten.
När vi var klara hos barnmorskan var det bara att ta sig till apoteket och hämta ut medicinen, sen blev det en mysig fika tillsammans med mannen innan vi körde hem igen.
Idag är det för övrigt vecka 18 (17+2) vilket är den dag som vattnet gick när jag väntade Bella. Något varken jag eller mannen förstod förrän senare. Om ni undrar varför, så var det för att vattnet "går inte" i vecka 18, inga som helst förvarningar eller symtom (ingen slempropp eller ökning av flytningar/sekret) och mängden fostervatten är inte så stor då som vid fullgången graviditet. Trodde helt enkelt att jag kissat på mig när jag skulle stiga upp innan nattpasset på jobbet.
Vad typiskt med gbs :-/ Hoppas det blir bättre efter medicineringen -och tur att bra hjälp finns, om det skulle behövas. Trivs ni med er BM? :-)
SvaraRaderaKram på denna extra tunga dag!
Ja, det känns väldigt typiskt. Men samtidigt så är det skönt att det upptäcktes nu och det blir en behandling med medicin. Kommer antagligen bli att jag får lämna nya odlingar resten av graviditeten med.
RaderaFår nog säga att jag/vi trivs bra med vår BM, även om vi var osäkra på om vi vill gå hos samma som vi hade när jag väntade Bella. Men det valet har visat sig vara det bästa, för hon är väldigt mån om mig och erbjuder mig extra kontroller.
Sen gillar jag att det är en liten mottagning, det är bara två barnmorskor och de har jobbat i en evighet inom mödravården - så de har ordentligt med kunskap.
Kram
hej. kul att du kommenterade min blogg. Så underbart att ni är gravida igen! Min dröm är verkligen att komma dit så snart som möjligt också. För att kunna gå vidare..
SvaraRaderaSå hemskt att så många förlorat sina bebisar i magen och så himla onödigt många ggr när det skulle kunnat hjälps av serclage. Vilken vecka fick du det denna gång?
Kram Annette
bebisboken.blogg.se
Kände mig "tvungen" att skriva något, för jag kände igen mig så i många av de där känslorna/upplevelserna du skrivit om.
RaderaKan erkänna att jag fortfarande har väldigt svårt av att ta in denna graviditeten, rädslan är så stor för att något ska gå fel igen.
Ja, vi är (tyvärr) långt ifrån ensamma om att ha förlorat vårt barn. Mitt cerklage sattes in i vecka 14 (13+3), så imorgon har det suttit på plats i fyra veckor och jag ska "fira" det med att gå på återbesök hos läkaren (som opererade mig) för kontroll.
Hoppas att det snart är din tur att få ett fint plus, och att det sedan går hela vägen fram till ett levande barn.
Kram
Jag är också GBS bärare och din bm har rätt, googla inte. Jag har hittills inte haft besvär av min gbs utan den upptäcktes av en slump med första barnet. 20% av alla är bärare, men endast vid symtom behandlar man det. Du kommer få antibiotika vid förlossningen.
SvaraRaderaVar lite av slumpen att de hittade det hos mig med, för jag har inte haft "klassiska" besvär. Men de tyckte ändå jag skulle göra en urinodling pga mina känningar. Som de inte vet om de hör samman med GBS eller om det är något annat.
RaderaVar inne och läste på 1177, och det räcker för mig. Tror med att bm har rätt i saken, hon berättade hur det ligger till och vad som är det värsta som kan hända. Har fått en omgång antibiotika nu och om det inte behövs innan så blir det som du säger, antibiotika vid förlossningen.
Tack för att du berättade förresten!
Kram
Jag har oxå fått gbs, äter nu Kåvepenin 3 ggr/dag i 5 dagar.
SvaraRaderaJag har inte googlat denna gång. Men ska nog göra det snart :)
Kram
Själv äter jag nu Furadantin 3 ggr/dag i 5 dagar, då Kåvepenin inte verkar på mig.
RaderaGoogla inte! Är mitt (och mannens, för han har googlat det) råd, vill du läsa mer om det så håll dig till 1177.
Kram