Igår var en riktig hemmadag (en sån dag när man går runt i mjukiskläder, helt ostylad och håret bara ihopdraget i en tofs) med massor av fixande och donande i hemmet. Och så klart en mys med man och hundarna.
Hade väl hoppats lite på att allt fixande och donande skulle kunna tänkas sätta igång förlossningen, men icke. Visst att det känns i kroppen att det är nära nu, men vad hjälper det - nu vill jag bara få hålla busfröet i min famn, och pussas dess panna och lukta på vår lilla bebis.
Ligger faktiskt fortfarande kvar i sängen (varit uppe och ätit lite yoghurt dock, annars hade jag mått riktigt illa och varit sjukt hungrig nu), myser med hundarna medansvar regnet smattrar på fönstret och mannen befinner sig på jobbet. Snart måste jag trots allt dock stiga upp, för om några timmar är det besök hos barnmorskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar