Men "glädjen" av ledigheten är kortvarig, för när jag kommer tillbaka nästa vecka - har även kollegan (den som jag nämnt tidigare och verkligen inte vill träffa eller jobba med) kommit tillbaka.
Eftersom jag har de två passen framför mig, så har jag idag sett till att laga en del mat. Så nu står det både lunch och kvällsmat (för både torsdag och fredag) till både mig och mannen i kylen. De sista julklapparna från mig och de från mig + mannen (och de från hundarna) är inpackade och klara nu.
Med mindre än en vecka kvar till julafton, känner jag mig helt tömd på energi och bara tanken på allt "firande" och umgänge med andra får mig att rysa i hela kroppen. Vet inte hur jag ska orka med nästa vecka. Får försöka ta en dag i taget, och inte titta framåt den närmsta tiden helt enkelt.
Men du är ju inte tvungen att delta i något som du inte vill eller något som får dig att inte må bra! Sannolikt kan/får du inte välja vem du skall jobba ihop med, men hur du skall fira - eller inte fira - jul, har du väl rimligen rätt stort inflytande över.
SvaraRaderaOm jag vore du, skulle jag inte ödsla energi på en kollega som jag ogillar, utan satsa på att ordna en jul som jag (det vill säga du) vill ha den.
Man är inte "tvungen" eller "skyldig" någon att delta i sådant som känns svårt för en själv - tvärtom! Visst skulle du kunna acceptera att någon inte orkade med en fest, ett möte eller något annat utan att skuldbelägga den personen?
Mitt förslag är att du agerar efter egna behov och egna känslor och inte efter vad som förväntas av dig.
Sant som du säger, att jag inte är tvungen och att jag själv kan bestämma. I alla fall till viss del angående julen och allt firande. Det är nämligen så att vi firar julafton med respektive familj vartannat år (min familj förra året och mannens detta året). Att säga att jag inte vill och inte tänker fira jul med mannens familj, skulle sätta mannen i en jobbig sits. För jag vill vara med honom, och jag vet att han (även om han säger att det är upp till mig) vill fira med sin familj och mig samtidigt. Och den sitsen vill jag inte sätta honom i.
RaderaSen så vill jag ärligt talat inte vara hemma, för då blir fokus på sorgen och nedräkningen till TD för detta försöket i fokus. Och det är även de bitarna som tömmer mig på ork och energi just nu.
När det gäller kollegan har jag inget direkt val (jag kan ju sluta - men det vill jag inte). Har pratat med chefen X antal gånger, och den har åtminstone plockat bort två av passen för henne där vi skulle jobbat. Tro mig, jag försöker att inte lägga energi på henne, men det är svårt! De andra kollegerna pratar konstant om att hon ska komma tillbaka och hur allt ska gå då... Så även när hon inte är på plats är hon en rejäl energitjuv.
Ska försöka ta till mig ditt förslag, men det är svårt - för jag är väldigt van vid att göra det som förväntas av mig istället för att agera utifrån vad jag känner och vill.