I natt har tankarna fokuserat väldigt mycket på detta försöket, hänger så klart samman med att vi precis gått över till andra försöket och för att jag igår var och hämtade ut min Gonal-F på apoteket.
Det som slog mig tidigt i morse är att min kropp har nog aldrig varit renare och friskare(?) än vad den är nu. Så våra förutsättningar att lyckas borde vara lite bättre nu än vad de varit tidigare.
- Med undantag för den 5/10 (bröllop i Stockholm) så har jag inte druckit en droppe alkohol på nästan 5 månader (sen den 5/7 när vi var ute och åt i Göteborg)
- Och snart (om 5 dagar) har jag även varit helt rökfri i 5 månader (!)
- Sen den 1/11 har jag även trappat ut mitt intag av koffein, i form av Pepsi max, te och kaffe. Sedan lite mer än 2 veckor har jag mer eller mindre varit helt utan koffein - dricker enbart rooiboste samt ört- och kryddte numera. Pepsi har jag kanske druckit ett eller två glas/veckan (jämfört med 1,5 -2 liter om dagen) de senaste tre veckorna.
- Äter dagligen folsyra och behepan.
- Är ännu mer noga med att få i mig kalcium (har alltid haft svårt att få i mig ordentligt med mjölkprodukter).
- Även om jag gått upp en del sedan i somras, så ligger mitt BMI under 30. Är i dagsläget 27,6 (jämför det med vad det var den 31/1-12, då var mitt BMI uppe i 39,4).
- Och av de 12,4 kg som jag gått upp mellan pluset den 8/7 och när jag gjorde min "nyinvägning" den 29/10 är 4,5 kilo borta igen.
- Har varit väldigt duktig med att variera min mat och minskat ordentligt på det dumma tröstätande som kom tillbaka efter missfallet. Lagar nästan all mat själv, väldigt lite färdigmat/snabbmat (tom mindre än tidigare).
- Rör på mig så gott som dagligen (undantaget har varit de dagar min rygg/svank har gjort så ont att jag knappt kunnat röra mig), minst 30 minuter.
Med allt detta så borde (tycker jag) min kropp/livmoder vara en helt perfekt plats för ett befruktat litet ägg att fästa, växa och utveckla sig till ett småsyskon åt Bella.
För att förbättra chanserna ännu mer, ska jag se till att få ordentligt med sömn nu - innan jag ska tillbaka för andra natten på jobbet.
Så du har oxå ont i ryggen fortfarande? Mitt vill inte heller ge med sig. Det måste ju vara nåt graviditetsrealterat?
SvaraRaderaGrattis till viktminskining och rökfrihet! Synd att vi inte bor närmare varandra så vi kunde kämpa tillsammans..
Kram
Ja, smärtan kommer och går lite då och då. Är för det mesta hanterbart, men vid båda omgångarna av mens jag haft sedan dess har ryggen varit totalt förstörd. De första tre dagarna kan jag knappt röra mig och minsta lilla "felaktig" rörelse gör så ont att tårarna forsar.
RaderaMåste nog kolla upp det ordentligt, mannen har tajtat en del om att jag inte ska behöva ha det så. Ska passa på att fråga specialist läkaren jag ska träffa nästa vecka. Får se om han har något bra svar, annars får jag se vad min läkare på vc kan göra åt det.
Tack! Kilona ska bort igen, allt för att öka chanserna och för att de inte ska sätta oss som "pausade" för att jag inte uppfyller BMI kraven igen. Och visst är det typiskt att vi bor i helt olika delar av landet, hade varit trevligt att ha någon som dig att kämpa tillsammans med.
Kram