Dagarna kommer och går. Tar en dag i taget, försöker njuta och se framåt - vilket är lättare sagt än gjort. Fokus ligger på att nå den 22/4, och få se hjärtat slå starkt och fint även då.
"Njuter" när kroppen ger mig tecken på att jag är gravid. Brösten ömmar som bara den, och jag måste sova med en mjuk bh för annars vaknar jag av att det gör ont i brösten. Är ordentligt trött på kvällarna, speciellt om jag inte sovit några timmar under dagen. Slocknat tidigt (enligt mig) varenda dag denna veckan. Dock kommer de jäkla blodblandade flytningarna då och då (fortfarande med gammalt blod), varje gång jag börja känna att "nu har de slutat" - ja då kommer de tillbaka med besked.
Spenderat en bra stund i telefonen med min farfar idag, för att fråga hur han mår och lite annat. Fick nämligen beskedet i går kväll att hans särbo dog natten till igår. Det innebär tyvärr att jag aldrig hann berätta för henne att vi väntar ett syskon till lilla Bella. Hade vi hunnit träffa henne en sista gång hade jag nog viskat det till henne, för jag vill inte att någon ska veta det - inte än.
Förvisso är det ju en del som vet att jag är gravid igen. Mina föräldrar, mannens föräldrar, några på våra jobb (chefer och kollegor som har koll på våra behandlingar - för de går minsann inte att lura) och så ni som känner mig och har tillgång till bloggen
Är jobbigt att prata med både min mormor och min farfar, för de båda frågar hur jag mår och hur det går. Och eftersom jag verkligen inte vill berätta för någon av dem än, så blir det lite slingrande och undvikande svar. Finns två personer som står väldigt högt upp på listan över personer jag bara vill berätta det för, min ena faster (som varit ett väldigt stort stöd efter Bella) och min "favorit" morbror. Men jag vågar inte, inte än. Tror att jag kommer ringa dem på tisdag om allt går som det ska.
Nu blir det sängen innan jag slocknar framför datorn.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar