Idag har det varit skola som gällt för min del. Efter föreläsningen kom "vår" lärare in och skulle lämna ut våra prov från salstentan. Kände mig inte ett dugg pigg på att ta min, då vi redan kunnat ta reda på våra resultat och då fick jag veta att jag inte klarat den. Så jag behövde den för att kolla över vad det var jag behövde plugga in lite extra till omtentan i januari. Och vilken tur att jag var där och hämtade den. För vi som fått underkänt fick möjlighet att gå igenom den med läraren.
Höll på att bli riktigt arg, men framför allt jävligt besviken på mig själv när jag såg att den uppgiften jag kände mig riktigt nöjd med bara hade resulterat i 4 poäng (av 10 möjliga). Det var denna fråga som gjort att jag inte blev godkänd, den fråga som jag kände var den som skulle göra att jag klarade tentan.
Visade sig nämligen att jag och min lärare hade tolkat frågan totalt olika, men efter överläggningar och att hon gick igenom mitt svar tre gånger extra. Och det resulterade i att hon ändrade uppfattning och höll med att frågan var så pass otydlig att min tolkning av frågan också var korrekt. Och poängsätta den utifrån min tolkning. Det innebar att jag fick 8 poäng på frågan i stället. Vilket i sin tur resulterade i att jag fick totalt 30 poäng! som innebar att jag KLARADE tentan!!! Precis efter det att min lärare hade ändrat mitt resultat, så brast det för mig. Jag blev så glad att jag började gråta framför henne. Jag kunde helt enkelt inte hålla tillbaka tårarna. Denna glädje efter gårdagens totala besvikelse blev helt enkelt för mycket för mig.
Hon fråga lite snällt om varför jag blev så glad, och jag valde helt enkelt att berätta för henne om vad jag och min man går igenom just nu och om beskedet jag fick igår. Vi pratade en liten stund om det och sen precis innan vi skiljdes åt så önskade hon mig all lycka och hoppades att allt skulle gå bra för oss.
Därefter var det bara upp med mobilen och ringa hem till mannen och berätta vad som hänt, även om jag fortfarande hade gråten i halsen och fortfarande inte kunde fatta vad som faktiskt hade hänt. Men att prata med honom om det gjorde att det sjönk in.
Resten av dagen har känts så lätt och det där djupet jag var nere i igår har ebbats ut en hel del idag. Allt på grund av en tenta. Tänk att en tenta kan vara den saken som drar upp en från djupet.
Efter skolan blev det en sväng i stan och lite mer julklappsinköp innan det bar hemåt igen. Och nu sitter jag här och tänker på glädjen som bubblar inom mig, samtidigt som sorgen och ångesten är stor. Känner nästan mig dålig som känner sådan glädje, men inser samtidigt att det är tillåtet att få vara glad även under en sådan här resa.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
torsdag 20 december 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Förstår precis vad du menar:) jag är också student! Det är inte lätt att gå igenom barnlöshet och ivf och samtidigt prestera bra med studierna, i alla fall inte för mig som blivit sjukskriven efter båda behandlingarna och till slut fått hoppa av. Skönt att läraren lyssnade på dig :)
SvaraRaderahttp://jakteneftertotallycka.blogspot.se/
Precis, många kanske tror att det underlättar att vara student när man går igenom detta. Är inte många i min klass som har barn eller är i desto skedet av sina liv då de vill ha barn just nu. Jag har dock haft väldigt tur att hamna i en grupp som är väldigt överseende med mig. Gör mina uppgifter, men energin och glöden är borta just nu. Om jag ska hitta något som är bra med studier samtidigt som denna resa pågår, så är det att jag pluggar i Malmö och dessutom inne på sjukhusområdet. Så det är lättare att "smita iväg" och träffa doktorn.
RaderaNjut av glädjen! Det finns inget skönare än efter att vara klar med en tenta. En sak man bara kan lägga bakom sig, det är ett steg framåt :)
SvaraRaderaJag är precis i slutfasen av mina 5 års studier och ska ha min examination efter nyår, det ska bli så skönt när den är gjord.
KRAM
Det gör jag! Och jag känner fortfarande av den. Kommer att använda mig av den glädjen för att överlevajulen. Kan bara hålla med dig om att det är ett steg framåt. Något som är skönt - när man står still eller tar två steg bakåt i resan till att bli förälder. Grattis och lycka till både med barn och examinationen!
RaderaKram.