Vill inte!

Nu närmar sig julafton med stormsteg... 

Och allt som jag borde göra, blir ändå inte gjort. Hittar inte kraften till att sätta mig och plugga allt som jag måste plugga, har hur mycket som helst att göra med skolan. Två gruppuppgifter och två individuella ska in den 7 och 8 januari. Och jag har knappt ens börjat, har tagit fram allt jag behöver och satt mig vid datorn flera gånger om. MEN det enda min hjärna vill är att krypa ner under täcket och stanna där tills efter jul. 

Jag ångrar så att jag sa ja till min mamma om att fira julafton där. Jag vill verkligen inte fira julen där. Jag hade kunnat ge nästan vad som helst för att slippa!!! 

Inte för att jag inte vill träffa henne, det vill jag! Men jag orkar inte allt det andra runt omkring. Att vi dessutom ska träffas så tidigt som kl 13, gör det jobbigare för mig. För det innebär att det blir ännu fler timmar att spendera där (och tiden sattes för att de med barn tyckte det var bäst). Vet inte hur jag ska orka med det. Vill verkligen inte träffa vissa i min familj, låter kanske hemskt - men det är min verklighet. Är nämligen bara så trött på dem och deras jävla sätt. 

Blev riktigt irriterad på mamma, för jag sa att jag tyckte det blev alldeles för tidigt. Och hennes svar blev då: Ni kan ju komma lite senare. Hur fan tänkte hon då? De ska börja med ägg och sill kl 13... Men hon menade att vi kunde äta det senare. Oja, då kan jag lika gärna skita i att fira jul med dem allihopa. 

Men jag orkar inte bråka mer (för jag har redan rykt ihop med mamma några gånger denna hösten, bara för att jag lämnat förhinder till diverse olika kalas under hösten mm). Till och från känns det som att det är bättre att själv må dåligt, än att behöva bråka med andra över det.

Att vi dessutom har ett barnkalas att gå på den 25:e gör inte saken bättre. Samma människor i två dagar. Dock kommer vi inte ens komma dit när det börjar. För jag vägrar helt enkelt att vara där när det börjar. Jag tänker inte gå upp senast kl 9 dagen efter julafton, inte när jag för en gångs skull är ledig från jobbet. Kalas ska börja kl 10. Bara för att det ska passa alla andra (dvs återigen barnfamiljerna!!!) Så just därför så vägrar jag. Om jag mot förmodan är vaken och klar i tid tänker jag ändå inte gå dit direkt. 

Var inne på en annan blogg idag (kommer tyvärr inte ihåg vilken det var) och där länkade hon en video som säger allt det jag försöker förklara för min mamma, om och om igen. Men hon förstår inte, hon vänder det till att det är hennes fel alltid. Så jag valde helt enkelt att skicka videon till henne, och jag hoppas att poletten faller ner och att hon kanske kan förstå lite bättre varför jag blir så sur och arg så ofta på henne.