Trodde verkligen att vår lilla tjej äntligen började vända på dygnet lite. Eller det har hon väl egentligen, om man tittar på det så sover hon fram till nästan fem - dock är hon vaken 1-2 timmar i sträck vid 01.30.
Idag har verkligen inget varit som det ska för vår lilla tjej. Mellan 05 och 09 skrek och grät hon mer eller mindre konstant. Och inget passade eller hjälpte mer än någon sekund, det är vid såna här tillfällen det verkligen gör ont i mammahjärtat. Till slut slocknade hon av ren utmattning i bärselen efter nio. Där sov hon en timme, medan jag passade på att äta frukost och njuta av lugnet.
När hon sen vaknade började hon igen, dock gick det att lugna och trösta henne lite mer. Vid 12 somnade hon igen nu kloss intill mig i sängen, men nu fick jag också möjligheten att få sova lite. Så en timme fick jag sovit - underbart.
Därefter har hon varit lugnare igen, i alla fall så fort hon får vara hos/på mig. För mamma är verkligen det enda som gäller, pappa är inte tillräckligt bra snutte (enligt lilltjejen) så inte ens han kan avlasta mig när det är som mest intensivt/jobbigt.
Nu ligger hon dock i sin säng och sover lite lätt, bara väntar på att hon ska vakna - skulle bli förvånad om hon sover längre än en halvtimme till. Snarare fem minuter skulle jag tro. Men oavsett så är det skönt att få vila rygg, axlar, nacke och armar för en liten stund - hur kort den är efter att ha burit på henne konstant i 14 timmar.
Låter lite tungt och det är okej att det känns påfrestande ibland även om det är något man längtat så länge efter. Vill tipsa om appen Wonder weeks. Många gånger när det varit extra grinigt här hemma så har den visat att det är en utvecklingsfas och man har kunnat läsa om vad det innebär. Kram
SvaraRaderaSå sant. Och att inte få sova gör bara det ännu värre. Har faktiskt skaffat den appen för drygt en vecka sedan, stämmer lite grann.
RaderaKram