Rädslan och nervositeten hopar sig mer och mer. Allt är utanför min kontroll och allt jag kan göra är att vänta och se. Är riktigt rädd för att detta försöket ska sluta på samma sätt som förra. Skulle vilja testa redan nu, men eftersom jag använt Ovitrelle så kommer det antagligen bara visa falskt positivt och om det är negativt så måste jag ändå vänta innan nytt försök får påbörjas.
Vill bara få dessa dagar överstökade, slippa funderingarna och alla tankar som rusar runt i huvudet. Som gör att jag inte fungerar fullt ut. Det värsta är att jag är svullen över magen och får till och från smärtor i magen "kramper". Jag hoppas på att det bara är lite biverkningar som stannat kvar från medicinerna, men vet även med mig att det lika gärna kan vara att det lilla ägget inte blivit befruktat och/eller inte fäst som det ska och att mensen är på intåg.
Alla dessa tankar och spendera heldagar i skolan är inte den ultimata kombinationen, men nu är campusveckan över och jag är helt ledig imorgon. Så jag tänker bara njuta helt och hållet imorgon och strunta i alla måsten. För sen så är det jobb fredag, lördag och söndag som gäller.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
onsdag 20 mars 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Många varma kramar <3 håller allt vad jag kan!!!!
SvaraRaderaTack! Fortsätt med det!
RaderaKram