Då var inseminationen gjord, och allt vi kan göra nu är att vänta och se vad testet visar om 17 dagar. Chansen att det ska gå vägen ligger på 15% - så vi vågar inte hoppas för mycket (även om allt vi vill är att vi ska tillhöra de 15% som lyckas). Efter allt vi tvingats gå igenom, kan jag känna att detta borde lyckas - så vi kan få lite medvind.
Idag fick jag även en kallelse till specialistläkaren, så om allt går som det ska är jag gravid när jag ska träffa honom i december. Åh vad jag önskar att detta ska gå vägen! Och att vi trots allt som hänt, får spendera sista 1½ månad av året med att jag är gravid med ett litet syskon till Bella. Men som sagt 15% chans att det lyckas (vilket för övrigt innebär att det är 85% risk att det inte funkar).
Närmsta tiden kommer spenderas i en konstant jakt på symtom/känningar och så klart i skräck. Varje toabesök kommer ske med hjärtat i halsgropen.
Håller tummarna att det ska gå vägen �� så ni kan få avsluta 2013 med nåt positivt ❤️
SvaraRaderaMånga kramar Sandra
Tack! Hoppas verkligen att det funkar, och att alla tummar hjälper.
RaderaKram
Varför gör ni insemination och inte ivf?
SvaraRaderaRent krasst - läkarens beslut. För ett mer noggrant svar: utifrån resultaten från prover och undersökningar så borde det "räcka". Ju mindre de behöver göra - ju mindre risker för komplikationer. Sen så är det så klart en pengafråga (hade vi gått privat hade vi nog gått direkt på Ivf)
RaderaTänk positivt :-D , vet att det inte är så lätt men 15% är ändå 15%. Jag hoppas så att det nu ska å vägen för er med tanke på allt annat som hänt er detta året. Hade ju varit underbart om ni får se ännu ett plus på stickan <3.
SvaraRaderaStor kram!
Jag (vi) försöker tänka positivt. 15% är extremt hög procent jämfört med att vi skulle lyckas utan hjälp. Samtidigt så försöker jag nog bromsa mig själv i det positiva tänket just om i fall att det inte går, för att slippa falla så djupt då.
RaderaKram