Idag 13.30 tog vi vårat sista farväl av vår älskade lilla Bella. Vi var oroliga för vädret, men lagom till att klockan närmade sig 13.30 slutade det regna, molnen bröt upp, solen tittade fram och sken över oss vid graven.
Det var jag, mannen, mamma, pappa, svärmor, svärfar, prästen och begravningsentreprenören. Prästen pratade, jag och mannen sänkte ner Bellas urna, mamma la ner ett litet gosedjur och vi en ros. Ceremonin avslutades med att vi bad en bön för Bella och la blommor och ett hjärta med hennes namn och datum vid hennes plats.
Efteråt så körde vi (jag och mannen samt våra föräldrar) hem till min mamma, där vi åt prinsesstårta och drack kaffe tillsammans. Allt kändes så rätt på något sätt, känner mig lättad och lite lugnare nu - samtidigt som jag är helt tom.
I bilen på väg hem slog det mig att vår dotter nu har fått sin sista sovplats någonsin och att det är hennes första natt där. Så jag frågade mannen om vi inte kunde ta en sväng förbi kyrkogården för att tända ett ljus för henne och säga godnatt. Det tyckte han med. Så vi körde hem, hämta ett gravljus och promenerade bort till kyrkogården. Tände ljuset och sa godnatt till vår lilla Bella.
Även om dagen har varit riktigt jobbig, så har den känts så skön och avslappnad. Vi är båda helt slut här hemma, men samtidigt så har någon sorts ro infunnit sig.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
onsdag 30 oktober 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj Oj Vad vackert! Kan inte ens föreställa mig eran sorg. Min värsta sorg var när min pappa gick bort men det är nog ändå ingenting jämfört med sorgen efter sitt lilla barn. Jättefint ljus och fina blommor!
SvaraRaderaSorg är sorg, men den ser och upplevs olika från person till person och utifrån vad det har varit för en relation.
RaderaKänns skönt att få ge henne något fint och visa vad hon betyder för mig (oss). Och jag vill använda mina händer lika mycket för att piffa till saker åt henne nu, på samma sätt som jag skulle gjort om vi fått behålla henne (jag kommer aldrig att med mina egna händer få göra inbjudningskort till dop och födelsedagskalas, födelsedagskort, fotoalbum och mycket mer till Bella - allt sånt jag redan hade bestämt och planerat så smått inför).
Kram
Stor kram till er! Tårarna rinner, och jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att ni ordnade en väldigt fin begravning till Bella. Och att jag tänker en massa på er...
SvaraRaderaKram
Du behöver inte ens försöka hitta orden, din kram, dina tårar och att du tar dig tid, säger så mycket mer än vad ord och meningar någonsin (antagligen) kan säga.
RaderaTänker på er också!
Kram
Vilken fin sista sovplats ni gett er lilla skatt. Där kommer hon att vila tryggt.
SvaraRaderaStora kramar!
Ja, nu ligger hon tryggt precis bredvid min morfar. Och nu vet vi var vår skatt finns och alltid kommer att finnas, så att vi när som helst kan gå och titta till henne.
RaderaKram