Ofrivilligt barnlösas dag 2018

Hej på er.
Har varit otroligt tyst från min sida, lusten och anknytningen till min blogg har verkligen minskat rejält det senaste året.

Tänkte bara kolla om ni sett årets program till ofrivilligt barnlösas dag? I år samarbetar Barnlängtan med Livio och kommer ha sitt evenemang i Malmö (och även sända live i deras livegrupp på Facebook). Som medlem i föreningen, ledig helg och att evenemanget är i Malmö i år, kan jag snabbt bekräfta att jag kommer att vara där. Hoppas självklart på att några av er som fortfarande är inne och kollar till min blogg ibland också har möjlighet att komma. 

Har ni inte sett programmet, kommer det här:

Program 2018.

Men en liten uppdatering om mig och vardagen skickar jag också med. Livet rullar på, lillebror har hunnit bli 1 år och hans syster 3 år. Tankar på fler syskon finns fortfarande, men vet ärligt inte om jag orkar med fler behandlingar eller för den delen dippen som kommer för mig efter förlossningen när hormonerna börjar återställa sig igen. Att vara gravid hade jag kunnat vara konstant däremot, jag mår som allra bäst rent fysiskt när jag varit gravid.

Ofrivilligt barnlösas dag

Då var snart årets ofrivilligt barnlösas dag också till ända. Hade så gärna varit uppe i Stockholm på Barnlängtans arrangemang, men fick stå över det i år då vi har fullt upp inför veckan och helgen som kommer. 

Om en vecka går flyttlasset till nya lägenheten, och om fyra dagar ska jag äntligen få se lägenheten med mina egna ögon. Längtar. 

Väntar

Fortfarande inte en tillstymmelse till mens. Eller jo, magen (området kring livmoder och äggstockar) krampar och smärtar till och från mest hela tiden. Men testen är fortfarande negativa. Fick tag på kliniken i veckan och har fått en telefontid med läkaren i veckan, så vi kan bestämma hur vi ska gå vidare. 

Att få tiden att gå så länge medans vi väntar är inga svårigheter, varje ledig stund äts upp av att fixa och förbereda inför flytten. Nu är det bara två veckor kvar tills vi flyttar, och jag längtar så! Snart får jag äntligen börja inreda min dotters första egna rum. 

Och för att inte förlora hoppet helt när jag testade negativt efter senaste försöket, så anmälde jag mig till mitt tredje lopp för i år. Denna gången blir det Malmö loppet, som ligger på 1 mil och går av stapeln nu den 11/6. Mannen anmälde sig också, för han ville inte missa att genomföra det första Malmö loppet som sker (är ett nytt lopp nämligen, lite av en ersättare till Malmö milen som inte finns längre). Kommer dock inte springa loppet tillsammans för jag springer bra mycket snabbare än honom, men vi kommer starta tillsammans och inför det så tränar vi också tillsammans en del. 

Vill även passa på att påminna om att om en vecka är det ofrivilligt barnlösas dag, och i samband med det finns det lite olika aktiviteter för att lyfta upp ämnet. 

Ofrivilligt barnlösasdag

I år är jag inte längre ofrivilligt barnlös men kommer föralltid kämpa med känslorna över att vara sekundärt barnlös. Dock har jag gjort så mycket jag kunnat, vågat och orkat för att belysa dagen för alla underbara kämpar där ute som fortfarande kämpar mot sin ofrivilliga barnlöshet. För det finns faktiskt en stor ljusglimt i alla åren som vi kämpat, och det är alla underbara människor jag lärt känna under åren och alla nya människor jag fortsätter att lära känna.

Idag är också första året på 11 år som jag inte har en jättestor klump i magen inför morgondagen - morsdag... En dag jag kommer fira med ett besök på kyrkogården, sen ska vi fortsätta att fixa lite inför resan med. Sen får jag se om lilltjejen och mannen har hittat på något för mig imorgon, men det tror jag (för jag vet att de köpt något idag). 

Ultraljudet idag gick riktigt bra (skrev om det igår). Det som var "jobbigast" var faktiskt att göra graviditetstest och se ett negativt testresultat, även om det inte var oväntat. Slemhinnan är riktigt tjock och fin så mens borde dyka upp snart, men är absolut ingen garanti för min del. Äggstockarna var lika smockfulla av pytte små äggblåsor som vanligt med, gick inte att missa på skärmen när överläkaren gjorde alla andra kontroller. 

Fick veta att mitt snitt läkt perfekt och ärret är minimalt, och att det är helt läkt nu. Så vi kan  utifrån det börja med syskon utan några som helst ökade risker. Fick även veta att de lagt till ett ultraljud utöver de andra två hos dem, så om jag blir gravid igen ska jag bara höra av mig och de kommer följa graviditeten och då göra tre ultraljud med fokus på ärret. Och utifrån det lägga upp en förlossningsplan. Det mest glädjande för min del var att utifrån dagens undersökning så är en vaginal förlossning fullt möjlig utan några som helst ökade risker. 

När jag var klar på KK så började vi med att äta lunch, därefter passade vi på att shoppa och mysa lite på stan med god fika och några timmar tillsammans bara vår lilla familj. Lyckades t o m att hitta en riktigt snygg bikini på Åhléns city som funkar riktigt bra på en mage som inte har hämtat sig efter graviditeten utan har kvar ett rejält hudveck på magen. 

Värmen

Jag älskar när det är varmt och fint väder, eller ja i vanliga fall gör jag det. Men när jag inte får vara ute och röra på mig, inte bada en massa eller göra något annat "skoj" och svalkande - då är det inte så trevligt med värme och skinande sol. 

För att ta mig igenom dagarna, så spenderas de främst i underkläder och ett linne framför någon av fläktarna i lägenheten. Och med en stor bringare citronvatten. Försöker ta mig ut på balkongen varje dag och sitta en stund i solen där, men det blir ingen längre stund - för då känns det som jag ska få värmeslag.

Sista helgen i "frihet" innehåller en del inbokade saker. Imorgon ska jag fixa en sista inbokad sak inom politiken (på vad som känns som en evighet). Sen ska vi faktiskt smyga iväg till en barnvagnsaffär och kika på vagnen som vi tittat ut (vagnen vi bestämde oss för redan med Bella), vill passa på innan cerklaget är inne för sen kommer jag ha svårt för att göra många av alla ärenden som behövs. Dock kommer vi inte att beställa den nu, utan mer känna och fundera - samt kolla upp hur lång leveranstid det är (och hur det ser ut med eventuell retur, vågar ju inte chansa). 

På söndag ska vi först rösta och sedan iväg för att fira min mamma som fyller år. Så det blir väl att vi avslöjar för sista syskonen på min sida då, om mannen får bestämma. 

Imorgon är det för övrigt ofrivilligt barnlösas dag, en dag jag inte trodde jag skulle behöva vara med om utan ett barn i min famn detta året. Förvisso har jag ett i magen och ett annat i mitt hjärta, men det gör inte dagen det minsta lättare- för jag är fortfarande lika ofrivilligt barnlös.

Dagen som inte borde finnas

Idag är det Ofrivilligt barnlösas dag, en dag jag önskar inte skulle behöva finnas. För det hade varit så mycket lättare om ingen hade behövt uppleva detta. Det är dock en dag som lyfter fram vad vart sjätte par kämpar mot varje dag. Jag och min man är ett av alla dessa par. 

För mer information är det bara att gå in på Barnlängtan eller varför inte barnlängtanbloggen.