lördag 28 februari 2015

Veckan som gått

Ojojoj, denna veckan har verkligen sprungit iväg och det har varit fullt upp varje dag. I måndags var vi som sagt på BVC, och det har resulterat i att matningarna tar minst dubbelt så lång tid som innan. Men vad gör man inte för att ha en nöjd, frisk och belåten liten tjej. Lilltjejen fick även sin första vaccination, och den klarade hon över förväntan. Ingen feber, men hon sov mycket mer än i vanliga fall (vilket också är en biverkning - men en snäll enligt mig). 


Vårt söta underverk börjar ju bli stor som redan nu
kan hålla sin flaska själv. 

I tisdags var det bara att stiga upp tidigt och lasta in allt i bilen, fy vad man behöver ha mycket med sig trots att det bara handlar om en natt (tur att vi lämnade av hundarna på vägen, för annars hade det varit proppfullt i bilen). Resan upp gick smidigt och bra, och vi fick vårt rum direkt på morgonen när vi kom upp. 

Och vår lilla tjej behövde inte sova i vagnen, utan det blev tillslut att de hade fixat med en resesäng åt henne. Så med vårt babynest och annan kudden (den de hade var för tjock för henne) sov vår lilla tjej som en liten prinsessa i den sängen. 

Tisdagen gick snabbt och smidigt, med några avbrott för amning. Men hon accepterade att spendera den mesta av tiden ensam med pappa (och alla andra som var på konferens som hon charmade). Var värre för mig, så här mycket har jag inte varit ifrån henne överhuvudtaget. Fast att jag visste att de var på andra sidan dörren gjorde det ganska så lätt. 

På kvällen blev det trerätters middag på slottet, och vi hade sån tur att lilltjejen somnade precis innan middagen skulle serveras och sov sedan fram tills det att jag hade två tuggor kvar av min efterrätt. Hade jag vetat att det alltid skulle vara så, hade jag inte tvekat det minsta med att gå på fin fin restaurang. 


Del av det dukade bordet på slottet

Sista timmarna av konferensen på onsdagen kändes riktigt sega, men det var nog för att jag bara ville att den skulle ta slut så att vi kunde köra och hälsa på vännen och hennes familj när vi ändå var i krokarna. Onsdagskvällen spenderade vi hos henne, med fika, massor av snack, bebismys, kvällsmat och att ladda batterierna (både själsligt och bokstavligt att labba upp batteriet på mobilen). Är trist att vi bor så "långt" ifrån varandra numera, men så blir det ibland. 

Torsdagen innebar först att vi skulle till BVC igen, för att gå på föräldragruppen - men det var bara vi som kom, så det blev inställt. Istället för att köra hem om, körde vi istället direkt till Lund och vårt avslutningssamtal med kuratorn där. Fy vad tomt och konstigt att gå där ifrån, men samtidigt en lättnad. För att ha nått till avslutningssamtalet innebär att jag/vi lyckats att uppfylla/klara av alla  små delmål vi haft på vägen. 


Sista gången i det väntrummet - hoppas jag. 

Igår passade vi på att shoppa loss lite mitt på dagen  då mannen hade sin sista semesterdag (för denna gången). Fick köpt både bärsele och en babysitter (vår lilltjej sitter inte helt bra i den vi lånat, men hon gillar det - så väl värt att investera i en egen). På kvällen började jag också på allvar att fixa med inbjudningskorten till dopet. Fick gjort nästan hälften, men det innebar också att det blev en väldigt sen kväll.  

Idag har jag fortsatt med korten när tjejen sovit eller varit hos sin pappa, så nu är hälften klara på framsidan. Insidan kan inte fixas förrän vi vet var vi ska vara efter dopet. Vad morgondagen har att erbjuda vet jag inte än, eller jo det gör jag - men det är inget jag är sugen på, så om jag kommer på något annat skulle jag bara bli överlycklig. 

Och när det gäller relationen med mannen kan jag säga som så här: Det började ganska så bra i början av veckan, men nu är det återigen nere i diket. Känns verkligen som att det aldrig kommer ta slut, om jag inte bara ger upp. är så trött på att inte komma någon stans längre.

De korten som jag blivit "färdig" med.

måndag 23 februari 2015

BVC och vaccination

Idag såg morgonen lite annorlunda ut, för idag påbörjade mannen sin semestervecka med sovmorgon. Medan jag väcktes av lilltjejen tidigt på morgonen, och att somna om ville hon inte - inte från början, men när hon fick ligga och mysa med mig i vår säng gick det till sist bra. 

Efter lite fixande och ätande var det tid att köra iväg till BVC för vår lilla tjejs 3 månaders besök (även om hon blir det först i helgen). Idag var det mätning, vägning och så första två sprutorna i vaccinationsprogrammet. Hon följer sin kurva fin fint på både huvudomfång och längden, men vikten har avstannat en del och hon följer inte längre sin egen kurva. På tre veckor har hon bara gått upp 200 gram. 

Så nu ska vi ge henne ersättning efter varje gång som hon ammat, och se om hennes vikt kommer tillbaka på hennes kurva. Och istället för en månad till nästa besök, blir det nu återbesök om två veckor för kontroll av hennes vikt. 

På 3 månader har hon blivit 10 cm längre och ökat med 1050 gram. För idag var hon 62 cm lång och väger 4885 gram. Och med hennes vikt, så hoppas vi på att hon inte ska få feber för hon ligger under lägsta rekommenderade vikt för febernedsättande. Har dock fått klartecken att ge henne Panodil om hon får hög feber, så jag känner igen orolighet för det. 

Här hemma råder det fullt ös, för att fixa i ordning inför morgondagen när vi ska köra iväg och bo på slott. Jag ska vara på konferens i två dagar, och mannen ska få extra mycket kvalitetstid med lilltjejen under tiden. Och så får jag nöja mig med att mysa under amningstillfällena. Ser framemot att få sov borta en natt, och få alla måltider serverad. 

fredag 20 februari 2015

Vuxensällskap

Dagen har verkligen sprungit iväg. Förmiddagen bestod av att fixa och dona lite i lägenheten innan jag och lilltjejen skulle få besök efter lunch. Runt 14 tiden kom sen min syster och hennes yngste son, så det blev kusinmys med tecknade filmer, paj, lek och bus och en massa prat. 

Var skönt att ha lite vuxensällskap, att få prata av sig en del. Och bäst av allt utan att bry sig/känna press om hur hemmet ser ut (förvisso skrev jag om att fixa och dona - men min syster är pälsdjursallergisk, och då är det självklart för mig att dammsuga ordentligt där vi kommer befinna oss). 

Känns också otroligt skönt att jag och min syster börjat umgås och pratar med varandra så mycket mer. Speciellt när vår relation för tre år sedan var totalt förstörd. En stor anledning är nog att vi båda börjat "öppna oss" och säga vad vi verkligen känner och tänker om saker och ting. 

Relationen med mannen skriver jag inte så mycket om, men det är för att det finns inget nytt att säga. Krisen är ett fortsatt faktum, och vårt äktenskaps fortsättning ett stort frågetecken. Ska bli intressant och se om hans vecka semester som började nu när han kom hem från jobbet, kan göra någon nytta eller bara förvärrar allt. 

onsdag 18 februari 2015

Att hinna

Vissa dagar hinner jag verkligen inte med något, är ett under om jag fått kläder på mig innan det är tid för hundarna att gå ut. Och många gånger har jag gått ut med nattlinnet under en lång stickad tröja, för då behöver jag inte ta på mig någon bh - är amningsnattlinne (med inbyggt stöd) nämligen. 

Sen andra dagar lyckas jag ändå fixa det som måste fixas och komma iväg i tid. Dvs alla de dagar jag har något inbokat och tider att passa, men ibland är det på håret. Fast det är klart, dagar man har något inbokat har man inget annat val jämfört med dagar då man "bara" går hemma. 

Igår fick jag bokat tid för dop. Blir två veckor senare än vad vi hade önskat, men eftersom renovering av kyrkan dragit ut på tiden och att den helgen vi skulle vilja ha får vi inte själv välja präst, och dopet sker under familjemässan - så valde vi att skjuta på det. För mig var det viktigt att om vi nu skulle döpa lilltjejen så ska det vara i den kyrkan vi gifte oss och med "vår" präst (den som vigt oss och som begravde Bella). Så lilltjejen kommer vara 4 månader och 2 veckor på sin dopdag. 

I helgen som gick beslutade vi även om vem som skulle bli gudfader/fadder (gudmor/fadder bestämde vi redan första veckan efter att lilltjejen var född), och det blir min yngre av mina storebröder. Han har även hintat lite om att det är hans "tur" nu, alla vi andra fyra är det till något/några av syskonbarn (jag är fadder till hans äldsta son t.ex). Så det kändes ganska självklart att välja honom, även om vi drog ut på det lite innan han fick frågan. 

Eftersom jag gör inbjudningskorten till dopet själv, fick jag göra om i sovrummet till en liten "fotostudio" och ta bilder. Hade tänkt att bara ha en bild på korten, men det slutade med två - hade kunnat bli ännu fler, för det blev många riktigt bra bilder - men då hade det bara blivit plottrigt. 

Vår älskade lilla tjej

Idag har jag/vi även fått tummarna loss och ändrat våra privat pensionspar och fixat det sista med lilltjejens barnförsäkring (men ni kan vara lugna, hon har varit försäkrade sen hon föddes - handlade mer om vilken storlek vi vill ha till henne).

söndag 15 februari 2015

Några dagar

Det har gått några dagar sen jag skrev senaste inlägget. Men jag har haft så mycket annat att tänka på, och hantera. Och har jag haft lust, så har tiden inte räckt till.

Har hänt en hel del sen sista inlägget. Vi var hos psykologen på familjesamtal i fredags, det kändes bra och var ganska så givande (om inget annat så för stunden). Båda fick vi lite "uppgifter" att jobba på tills nästa besök. Men mannen har redan struntat i sin del. Så om ni undrar om jag hade en trevlig helg är svaret nej. 

Efter  psykologen träffade jag en av RMC tjejerna och hennes dotter, det skiljer 5 veckor mellan våra små flickor och det märktes en hel del. Blev fika, långpromenad med vagnarna och en massa snack. Tiden gick så sjukt snabbt. 

På lördagen började dagen med ett riktigt bråk här hemma, för mannen gjorde exakt tvärtemot vad psykologen sa och det gjorde mig riktigt arg. Men trots att vi var ovänner så var det bara att klistra på ett leende och få fixat och gjort det som skulles. På dagen var vi iväg och köpte saker som jag behöver för att göra dopkorten och sen på kvällen var på middag tillsammans med min syster och två av mina bröder och så respektive och barn, hos mamma och hennes nya sambo i deras gemensamma lägenhet. 

När vi kom hem fortsatte vi där vi "pausade" på förmiddagen, och det är bara att konstatera att vi glider från varandra mer och mer. Och att mannen faktiskt är ensam ansvarig till det i ganska stor utsträckning. Så om han inte gör något drastiskt snart, som kommer inte vårt äktenskap att fortsätta. 

Idag dök vi (vi syskon med familjer som var hos mamma igår och några av hennes sambos barn med familjer) upp oanmälda hos mamma och sambon, för att överräcka en gemensam inflyttningspresent från oss alla barn, respektive och barnbarn. De blev helt överlyckliga och chockade, dels över att vi dök upp idag, dels över att få present som var väldigt personlig för dem, men främst över att vi (mammas 5 barn och sambons 5 barn) pratat ihop oss med varandra och fixat det helt utan deras vetskap. 

Efter det har det varit fullt ös med att flytta runt och bytat soffor. Min pappa fick överta vår soffa idag, samtidigt som hans ska iväg till tippen och jag har köpt mammas soffa nu när hon flyttade tillsammans med nya killen. Med den nya soffan blir det också att möblera om i vardagsrummet. Men vårt vardagsrum känns så mycket större och luftigare nu. 

onsdag 11 februari 2015

Armband

Idag har varit en väldigt konstig dag. Varit riktigt trött och bara velat sova, men det har inte lilltjejen gått med på riktigt. Eller jo, hon har sovit en del - men det har varit när jag haft annat att göra. Men trots min trötthet har jag varit effektiv och fått lagat en hel del mat, som jag fryst in i matlådor. Är första gången jag fått gjort det sen jag blev mamma och ensam hemma med lilltjejen (fick gjort några stycken efter jul med, men då var mannen hemma från jobbet). 

Med posten idag kom två paket med varor som jag beställt. Det ena var med nappar, personliga nappar. Den ena är till dopet, är en helvit och så står lilltjejens tre namn på den. Det andra paketet innehöll armbandet som jag nämnde i gårdagens inlägg. Är verkligen så nöjd med det. Blev riktigt snyggt, och det kommer bäras med stolthet. Och med en gnutta glädje, för jag vet vad pengarna jag köpt det för går till. 

Mitt älskade och så betydelsefulla armband!
Skulle det vara så att någon är sugen på att själv köpa armband mm från Annette så hittar ni hennes blogg och information om dem här.

tisdag 10 februari 2015

Känslosam

Vår lilla tjej växer så det knakar nu. För helt plötsligt börjar nu 62 passa, och mer och mer av 56 plaggen läggs undan. På längden funkar nog det mesta i 62, men däremot är nästan allt förstort på bredden för vår lilla smalis. Känns lite overkligt att packa ner alla plagg som jag/vi köpt med omsorg och kärlek. Vissa plagg betyder så mycket mer än andra, speciellt de vi hann köpa när jag var gravid med Bella.

Har även fått veta att det armband jag beställde igår, redan är färdigt. Längtar så tills jag får hem det. Ett mer betydelsefullt armband blir svårt att hitta. Kommer lägga upp en bild på det när jag fått det. Det är Annette som gjort armbandet, och intäkterna går till deras försök för att få ett syskon till deras vackra lilla änglason Mio. 

måndag 9 februari 2015

Namn och börja planering av dop

Idag var jag och postade brevet till skatteverket om vår lilla tjejs namn. Anledningen till att vi inte skickat in det förrän nu, är väl för att första månaden hade vi så mycket annat att göra och sen under januari har vi funderat fram och tillbaka om det där tredje förnamnet. Två har varit självklara och färdiga sedan dagen hon föddes, men det sista har vi verkligen inte varit överens om. 

Men nu är vi, och mannen har också tillslut skrivit på pappret med hennes namnuppgifter. Så snart kommer hon ha ett riktigt namn även hos myndigheterna. Känns lite dumt att det tagit så lång tid att skicka in dem, men hellre det än att hon hade fått ett namn jag absolut inte ville ha till henne. 

Något som vi också börjat göra nu är att börja planera för dop. Gästlistan är skriven, och vi kan konstatera att lokal måste hyras. Tårtan kommer mamma förhoppningsvis att baka, annars kommer vi nog beställa från bageriet som gjorde våran bröllopstårta. Ska kollas upp när min syster har sina lediga helger samt sin äldsta son, och när vår präst har tid. Sen ska det även kollas med mannens moster om hon kan tänka sig fixa med mat om vi får tid för dop som ligger vid lunch tid. Funderingar på vad lilltjejen önskar sig är också igång. Och dopklänning kommer min mamma få äran att sy. 

lördag 7 februari 2015

10 veckor

Idag har vi haft den stora äran att vara föräldrar till vårt lilla busfrö i 10 veckor. Dagen till ära har vi passat på att göra avtryck i gips på händer och fötter. Var verkligen inte lätt, fötterna är inget problem att göra saker med - men händerna är nästan omöjligt. Hon knyter näven så fort man rör vid den, fast till slut lyckades jag göra avtrycken.

De är inte färdiga än, har bara hunnit med att göra formarna - kvar är att blanda gipsen och hälla i formarna. Men innan jag gör det ska jag försöka få vår lilla tjej att somna. Har inte varit hennes bästa dag idag, trots en bra start på dagen. Och just nu är hon väldigt mammig, inte ens pappa har funkat riktigt ikväll. Just nu är hon lugn, så pappa har fått ta över så att jag kan villa min rygg och mina axlar lite efter allt bärande idag. 

Det tog oss över 10 år att få henne, men nu är hon här - Vår 10 veckor gamla guldklimp.

Busfröets underbara leende.

torsdag 5 februari 2015

Att bli hörd och sedd

Igår var jag som sagt på vårdcentralen och träffade min läkare. BVCsköterskan hade bokat en dubbeltid åt mig, för att det inte skulle stressas igenom utan det verkligen skulle finnas gott om tid för mig under läkarbesöket. Och det hade jag med, kändes riktigt lyxigt faktiskt. Blev ett långt besök och mycket prat mellan mig och läkaren. 

Har som sagt haft samma läkare sen jag var ett litet barn, så han känner mig ordentligt och har har full koll på min historik. Är verkligen en lyx att ha en så bra läkare, kommer sakna honom när han slutar - vilket är snart eftersom att han snart går i pension. 

Han vet också min psykiska hälsohistorik, för han har själv skickat remiss på mig vid ett tillfälle. Nu bokade han in mig till vårdcentralens egna kurator (efter att vi diskuterat vad som kan vara bäst för mig). Kuratorn jobbar mycket med KBT, så vi får hur det blir när jag träffar henne. Och så skulle jag bara ringa till vårdcentralen och boka ny tid om jag behöver något mer. 

Känner mig bättre bara av att ha varit hos läkaren igår samt kuratorn i fredags och så mammasamtalet på BVC i måndags (och att min barnmorska från mödravården följde upp och frågade mig hur det hade gått efter jag varit på BVC). Jag är väldigt tacksam över att ha ett riktigt bra stöd från personer i vården, som faktiskt lyssnar och ser mig - något jag inte alltid haft. Önskar att alla skulle få ha den turen. 

Och så lite om dagen... Idag var jag och lilltjejen på vår första träff på BVC, vi var tre mammor och tre bebisar där idag. Var skönt att träffa andra vuxna, och att få prata lite. Kan erkänna att jag känner mig ganska isolerad och ensam av att vara hemma själv hela tiden. Jag vill träffa folk och prata öga mot öga, något jag nästan inte gjort sen i april förra året. 

Efter träffen var det fantastiskt väder - kallt men med strålande solsken - och lilltjejen var ny bytt och ny ammad, så jag passade på att ta en lång och härlig promenad. Och njöt av solstrålarna som värmde mina kinder. 

tisdag 3 februari 2015

BVC och snö

Igår var det BVC på förmiddagen, det märktes tydligt att det var på förmiddagen för vår lilla tjej sov gott när vi kom dit. Så istället för att väga henne direkt, tog vi mammasamtalet först. Resultatet blev att hon skickade en remiss till BVC psykologen för familjesamtal och så bokade hon in mig på ett besök hos min läkare på vårdcentralen . Så imorgon ska jag till vårdcentralen och så får vi se hur vi går från det. 

Sedan på kvällen var det gruppmöte med fullmäktigegruppen, denna gången var inte lilltjejen lika trött och det märks att hon är inne i en utvecklingsfas just nu - för på kvällarna är hon kinkig och ingenting passar henne. Men vi var med på större delen, sedan när hon vaknade till ordentligt promenerade vi hem i snön (just det... det snöade ordentligt på dagen nere i södra Skåne, och den la sig också. Får se hur länge den ligger kvar.).

Idag har vi inte gjort mycket, lilltjejen (och jag) var trötta i morse så vi tog en ordentlig sovmorgon - med lite amning, en del sömn och massor av mys. Hade gärna varit ute på en långpromenad, men konstaterade på rundan med hundarna att det var väldigt halt på sina ställen och då tappade jag lusten till det. 

söndag 1 februari 2015

Ny månad

Då var januari över för detta året också, och februari har startat. Hoppas på att februari blir en mycket bättre månad än vad januari var. 

Här hemma har det inte hänt så mycket, har väl mest laddat inför en ny vecka med en del inbokade saker. Imorgon är det BVC på förmiddagen och på kvällen så är det gruppmöte inför månadens fullmäktige, så det blir en lång dag imorgon.

Har fått tvättat två maskiner tvätt, och varit ute på en frisk och härlig kvällspromenad med hela familjen. Till slut tillät vädret att gå med vagnen nämligen, men innan dess körde jag ett litet träningspass på Wii fit U här hemma. Är bara att konstatera att det inte är mycket som är kvar av min kropp innan graviditeten. 

Kondis, styrka och balans är under all kritik, men de ska tränas upp igen. Och till en början kommer jag köra på promenader och så med Wii fit U (och en tillhörande mätare som mäter all annan aktivitet) här hemma - känns minst stressande och jag kan trycka in det när lilltjejen sover (även korta stunder).