Dag 1

Då var nästan första dagen som viktväktare (igen) slut. Och dagen har flutit på bra, haft en liten tjej som varit på ganska så bra humör hela dagen - vilket verkligen har underlättat och så har det varit fint väder med. 

Mätt och belåten har jag varit hela dagen, och jag har lite utrymme kvar till något mer idag. Så jag ska snart göra en liten fruktsallad + vaniljvisp och en kopp te, och ha lite mys i soffan framför tvn med mannen innan vi sen ska sova. 

Och som bonus har jag varit ute på en längre promenad med vagn och hundar. Med på promenaden packade jag ner mitt mellanmål som jag sedan satte mig och åt på en bänk i friska luften medan hundarna vilade sig lite och tjejen sov gott i vagnen. 

En sak jag måste fixa är nya skor. De jag har, har verkligen varit värda vart enda öre - men de har gjort sitt. Så jag får ta mig till Löplabbet (vet att det finns andra med om man ska vara petig - men det är där jag köpte förra gången, och de var helt perfekta!) för att prova ut och köpa nya. 

Igång

Igår var det superhärligt väder, så efter att lilltjejen fått lunch klädde jag på oss och kopplade hundarna och så gick vi ut i solen. Årets första dag med solglasögon och så blev det invigning av det inbyggda solskyddet på vagnen. 

Köpte lunch till mig själv på vägen (sallad) och så stannade vi till vid en parkbänk så att jag också kunde äta lite lunch. Efter att ha tagit en promenad i park med omnejd så promenerade vi vidare hem till min mormor. 

Där blev det några timmar mys och prat, och så fick hon ett inramat foto på sitt yngsta barnbarnsbarn - vår lilla tjej. Blev också lite fika på helt nybakade bullar (hon hade tagit ut sista plåten ur ugnen 5 minuter innan jag kom). Fick en påse av bullarna med mig hem. 

Det fina vädret har hållet i sig även idag - trots att det regnade en skvätt på morgonkvisten. Så när jag och lilltjejen promenerade ner till stan för att möta upp bästa J för lite lunch, fika och skitsnack, fick det bli solglasögon på. 

När J körde iväg för att jobba, promenerade vi hem igen så att hundarna skulle få komma ut på en runda och för att de inte skulle behöva vara hemma så länge. Dock innebar det att det blev en till promenad ner till stan, för idag vägde jag in mig på ViktVäktarna igen (vägde dock in mig hemma redan förra veckan). 

Inget roligt resultat. Men alla månader av träningsförbud, vila, sängliggande, cravings, tröstätande och graviditeten så klart, har verkligen satt sina spår. Men men, nu är jag tillbaka och kilona ska bort igen. 

Sen var det faktiskt ganska så trevligt och kul att komma tillbaka och träffa en del som jag gått där med innan med, och som känt till vår resa och kamp lite grann - för de kom direkt fram och gratulerade mig och hälsa mig varmt välkommen tillbaka.  

Suck

Suck... Denna helgen har verkligen båda haft sina upp och nedgångar. Det som dragit ner humöret rejält är problemet att få tag på en lokal (som är tillräckligt stor dessutom) att vara i efter dopet, för tydligen är varenda lokal bokad den dagen. Fattar inte varför det måste vara så just den dagen, är inte som om det är något speciellt som händer den helgen ens. 

Känner bara att jag vill ställa in hela jäkla dopet och skita i det. Var jobbigt nog att få till en tid för dop, och nu när jag väl lyckats med det så kan jag inte få tag på någonstans att vara efteråt. Har sagt till mannen att han får ta och ringa några ställen imorgon och kolla med dem, för jag orkar verkligen inte fler nej nu. Senaste fick mig att börja gråta och tappa lusten och hoppet totalt. 

Känner mig så sjukt stressad, för vi måste få fixat fram en lokal nu - annars kan vi inte skicka ut inbjudningarna som nu bara ligger och väntar på att bli skickade. Blir inte bättre av att andra är på mig om att det närmar sig.

Svärföräldrarna var här idag, svärfar drog om en del av elen i lägenheten - så nu är den så gott som omdragen i hela lägenheten (bra säljargument om inget annat). Under kvällen har vi fortsatt möblera om (påbörjade det när vi fick hem vår nya soffa) i vardagsrummet, som nu känns mycket större och luftigare än innan.

Det är tur att lilltjejen lärt sig blåsa salivbubblor, så att jag har något mysigt, underbart och värmande att fokusera på med när jag känner mig stressad. 

Älskade lilla bubbelblåsaren! 

1 år

Idag är det 1 år sedan vi hade det där besöket på RMC som resulterade i den lilla tjejen som nu ligger och sover gott i sin säng. Inlägget från den dagen hittar ni här (om ni är sugna på att läsa mer om den dagen), ganska så kul för mig (och mannen) att kunna gå tillbaka och läsa om den dagen så här på 1 årsdagen. 

Annars har dagen inte blivit det minst av vad vi tänkt oss. Vår lilla tjej började nämligen dagen med att kaskadkräkas över hela mig och sängen efter att hon ätit lite innan 9. Så mannen fick springa ner och kolla om det var någon ledig tid i tvättstugan, vi hade "tur" och eftermiddag/kvällspasset var ledigt. 

Sen skulle egentligen svärföräldrarna kommit idag, men svärfar kände sig inte helt bra i lederna så det blev framskjutet till att eventuellt bli imorgon. 

Och lilltjejen har äntligen visat sin pappa hur en riktig vardag kan se ut för mig (var jag som tog tvätten denna gången då mannen tog den förra veckan, plus att han hade lite att fixa i lägenheten)  - med en missnöjd tjej, som bara är lugn om man går runt och bär på henne hela tiden. Och inte blev hennes humör bättre av att hon knappast sovit något under dagen. 

I väntrummet på RMC.

Bilden är som sagt från väntrummet på RMC. En bild som rymmer så många känslor och tankar. Jag minns så väl att varje gång jag satt där och väntade, så tittade jag på de orden och hoppades så att det skulle bli näst sista gången jag satt där (sista gången skulle bli ultraljudet som bekräfta graviditeten). Och vid besöket för 1 år sedan, slog äntligen den önskan in! För nu ligger som sagt vårt lilla önskebarn bara någon meter i från mig och sussar så sött. 

Mysfredag

Dagen har verkligen gått riktigt fort, och snart sover jag förhoppningsvis. 

Min syster kom vid lunchtid och sedan stannade hon några timmar, och vi hann med att avverka en hel del skvaller, utbyta tankar och funderingar och en hel del annat. Blev även en hel del prat om amning och ersättning, då vår lilla tjej nästan vägrar att ta bröstet nu. Har jag tur accepterar hon bröstet en eller två gånger på ett dygn. 

Så nu överväger jag att helt ge upp amningen, för hur bra det än är med bröstmjölk så knäcker det mig rejält att höra min dotter skrika i panik när hon erbjuds bröstet. Likaså är det väldigt jobbigt att känna att man inte kan producera mängderna hon behöver för att bli mätt längre. 

Sen blev det en hel del mys mellan vår lilla tjej och hennes moster. Var till och med så att min syster passade lilltjejen medan jag tog ut hundarna på en sväng runt kvarteret. Fy så konstigt det kändes, men samtidigt var det väldigt bekvämt och enkelt - för jag behövde bara koppla hundarna och ta på mig själv skor och jacka. 

När mannen kom hem från jobbet, hade han en bukett blommor med sig. Vilket var tur, för de kompenserade att han var sen. Verkar som att han möjligtvis tagit in lite vad som sades på senaste besöket hos psykologen, hoppas det. 

Får se vad helgen har att bjuda på, men några lugna och sköna dagar bara jag, mannen, lilltjejen och hundarna blir det inte. Lutar åt att svärföräldrarna ska komma ena dagen och sen har vi lite saker som hade behövts handlas hem. Och så har vi lite att fira i helgen med, men det återkommer jag till i senare inlägg.

Fika

Idag var jag och lilltjejen iväg och träffade en av de andra mammorna från föräldragruppen på MVC. Blev en lång och trevlig mammor och döttrar fika, följt av en skön promenad i riktig fint väder och en massa prat om allt mellan himmel och jord. Träffade även på min syster, så det blev bestämt att hon ska komma förbi en stund imorgon när jag är hemma. 

När vi skilts åt, blev det en sväng inom några butiker för att köpa lite saker. Och mannen möte upp oss ganska så direkt, för han kom från jobbet lite tidigare idag. Så det var inte mycket jag hann med innan han dök upp - vilket var en trevlig överraskning. 

Psykologen

Igår var vi på vårt andra familjesamtal hos psykologen, och jag måste säga att jag redan känner mig oerhört tacksam för att vi går där - oavsett hur det kommer bli i slutändan, för ingen kan någonsin komma och säga att jag/vi inte gjorde allt.

Blev ett långt men ganska så givande besök, och nästa besök blir om ca 3 veckor. Gillar psykologen med, hon känns bra och kunnig. Hrm, undrar om det plötsligt blivit så att jag nu hittat rätt flera gånger i rad eller om det bara är så att jag öppnar mig mer och därför hittar kuratorer/psykologer osv som fungerar bra för mig nu än för några år sedan. 

När vi till sist var klara åkte vi med mannen till hans jobb så att han kunde jobba klart för dagen, under tiden tog jag och lilltjejen en lång och skön promenad i området. Fick köpt lite saker till lilltjejen på promenaden med när jag var inne i butiker som bara finns där (i alla fall här nere omkring). När han sedan slutade, möte vi upp honom och körde hemåt. 

En "nackdel" med denna typen av besök och samtal är att jag blir ganska så trött av det, och somnar tidigt - vilket resulterade i att jag slocknade i soffan, ganska så direkt efter att jag nattat lilltjejen. 

Och vår lilla tjej har blivit förkyld, hennes andra förkylning sedan hon föddes. Hon blev ju smittad av anhöriga till en av de jag delade rum med på BB. Men hon är en tapper liten tjej, som skrattar större delen av dagen ändå - så länge jag inte använder nässug och koksalt, för det gillar hon verkligen inte.