Blodprov, kurator och babybox

Vaknade hungrig och törstig några gånger under de tidiga morgontimmarna, men fick påminna mig själv om att jag är fastande och det fick vänta. Tack och lov lyckades jag somna om alla gångerna, annars hade jag nog aldrig stått ut. Till slut var klockan tillräckligt mycket för att stiga upp och göra mig klar att promenera till Lasarettet och laboratoriet (ligger precis runt knuten) för att lämna mina prover.

Blev 10 rör totalt och lite förvånad blev jag faktiskt, hade kollat i remisserna och då hade jag fått det till 5-6 rör. Men det visade sig att vissa av de hormonproverna de skulle ta, kräver ett rör per prov även om de är i samma ruta på remissen. När jag var klar på labbet, gick jag direkt till kiosken/kaféet och köpte mig en frukost innan jag promenerade hem igen. 

Eftermiddagen har bestått av en tur till Lund och ett besök hos kuratorn. Blev ganska mycket fokus på mig (och mina känslor mm) och på förlossningen idag. Var skönt att få ventilera tankar och funderingar och att ha någon utomstående att bolla det med. Kuratorn var väldigt nöjd med min inställning och tankegång kring förlossningen. Nästa tid blev satt efter BF, så i början av december. Skulle jag behöva prata innan dess, är det bara att boka in en tid - men vi kända att det är för osäkert att boka in en tid i november för vår del. 

När vi ändå var i Lund, passade vi även på att hämta ut våra paket från babybox.se hos både Babyproffsen och Loydsapotek. Apoteket har vi där vi bor, men närmaste babyproffsen för oss är i Lund och då är det passaden att köra inom när man ändå är i krokarna under tiden som butiken har öppet. Känns lite extra stort att hämta ut boxarna denna gången, då vi aldrig hann göra det när vi väntade Bella. 

Sömnbrist

Natten till idag var verkligen inget att hurra för. Blev verkligen inte mycket sömn för min del, dels för att busfröet bökade runt och tryckte/slog mot blåsan titt som tätt (blev väldigt många turer till toan inatt), dels för att jag var öm på min vänstra överarm (där jag fick min vaccination), men även för att vår äldsta hund är som ett plåster på mig (hon är skendräktigt och tror att det är tid att att valpa, så hon gnyr konstant och trycker sig intill mig hela tiden).

När jag väl lyckades somna, ja då började mannens larm ringa istället och jag fick tjata på honom att stiga upp och sticka till jobbet. Att få mer sömn sen kändes först omöjligt, även om jag var helt slut. För det var för ljust ute och för varmt i sovrummet. 

Men kom ganska snabbt på att som den nattarbetare jag är (ja, när jag inte är sjukskriven då) så har jag faktiskt införskaffat en mörkläggningsgardin i sovrummet. Så det var bara att rulla ner den och starta fläkten, ta ett nytt besök på toa och sedan försöka sova en stund. Till min lycka, lyckades jag få ca 2,5 timme sammanhängande sömn. 

Dagens trevliga och glada information är att det nu "bara" är 50 dagar kvar till BF. Och jag har börjat känna av att jag nu vill börja förbereda här hemma till busfröet, om jag vågar är dock en helt annan sak. Får se hur lång tid det tar innan busfröets säng blir ihopsatt här hemma nu. 

Morgondagen innehåller ett besök hos kurator, vilket jag ser fram emot. Ser inte lika mycket fram emot att jag ska iväg och lämna prover imorgon bitti inför besöket hos endokrin. För sedan 22.00 är jag nu fastande tills det att proverna är tagna.

TUL och vaccination

Denna dagen har varit en av mina mest aktiva dagar på länge. Har fått ringt en del samtal, och även blivit uppringd av andra som jag försökt få tag på (som jag till slut skickat mail och bett de återkomma till mig istället). 

Dessutom ringde sköterskan från vår vårdcentral och meddelade att jag var välkommen att komma dit idag 11.20 för att få min influensavaccination. Sagt och gjort, tog inte många sekunder att få det överstökat. Och jag känner mig inte det minsta tveksam över mitt (vårt) beslut. Nu ska bara mannen få sin spruta med. Så han ska ringa vårdcentralen själv och boka tid med sköterskan utifrån vad som passar bäst med hans arbetstider. 

När jag var färdig där, så var det bara att ta sig hem igen och vänta tills det var tid att åka iväg för veckans viktigaste inbokning: Tillväxt ultraljudet (TUL)! Mannen möte upp mig i väntrummet och en kort stund senare var det bara att lägga sig på britsen med nedkavlade byxor och uppdragen tröja. 

Barnmorskan mätte och tittade på allt och hon var väldigt nöjd med allt hon såg, även om busfröet inte var så samarbetsvillig. Huvudet är nedåt, vilket vi redan visste (så har busfröet legat sedan några veckor tillbaka nu). Och vi hoppas att busfröet bestämt sig för att stanna så och inte vända sig om. Busfröet ligger på ca +5 % (fullt inom det normal) med sina ca 2200 gram och längden är ca 44 cm. 

Det verkar vara en stark och bestämd bebis som ligger där inne och växer till sig. Fick även höra att det ser ut som att busfröet har en ganska så bra kalufs. Om busfröet är en pojke eller flicka är fortfarande ett frågetecken, även om vi faktiskt försökte titta efter det idag med barnmorskan - för som sagt busfröet var inte samarbetsvillig idag.

Inte lika bra bilder som senast, men en fin liten profilbild
lyckades vi få.

Efter ultraljudet tog vi oss till mannens jobb, så att han skulle få visa upp min mage för sina kollegor. Och på vägen uppdaterade vi blivande farmor och mormor om dagens ultraljud. Så här efter ultraljudet kan jag bara konstatera att jag verkligen längtar efter att få träffa vårt busfrö i verkligheten, men det får vänta ett tag till - helst tills det att cerklaget tas (för då räknas jag trots allt som fullgången). 

Höstrusk

Idag har det verkligen varit riktigt höstrusk ute, och på något sätt går de dagarna mycket snabbare. Kan vara för att det inte känns lika jobbigt och drygt att spendera större delen av dagen liggandes i sängen eller soffan. Det blir till och med lite extra skönt att inte behöva stiga upp och gå utanför dörren på några extra timmar (tills det att hundarna behöver gå ut). 

Pratade med sköterskan på vår vårdcentral idag, om vaccination. Hon ska ringa mig imorgon på förmiddagen för att meddela om jag ska komma in redan imorgon (de skulle eventuellt få in en leverans av vaccinet idag nämligen) och få min vaccination, plus att hon ska kolla upp exakt vad det kommer kosta för mannen att vaccinera sig (vilket han kommer att göra oavsett pris). 

Ikväll var vi iväg på tredje och sista föräldrautbildningen, blev en givande träff även denna gången. Kommer att kännas lite tomt och tråkigt att inte ha fler träffar i gruppen nu, nästa träff blir när vi alla har blivit föräldrar. Busfröet tyckte också att det var väldigt passande att köra igång med ett ordentligt träningspass på kvällens träff, fick in några rejäla sparkar mot levern och revben - så pass att jag inte kunde sitta kvar i den ställningen, utan fick byta ställning några gånger (vilket inte någon missade, speciellt inte barnmorskan). 

För övrigt så har största delen av dagen gått åt till att längta efter morgondagen. För imorgon ska vi äntligen få se vårt busfrö igen! Imorgon är det tillväxt ultraljud som gäller. Längtar så efter att få se vårt efterlängtade barn igen. 

Gravidträff

Så har jag kommit hem från Malmö och ännu en träff med "RMC tjejerna", eller den gruppen därifrån som numera är gravida. Idag blev vi fyra stycken, och det blev en trevlig förmiddag med massor av prat och skratt. 

Ämnen vi berörde idag var, känslor/tankar/oro under graviditeten, BB-väskan, närmsta tiden efter att bebisarna kommit, känslor/humör (i största allmänhet), våra husdjur och hur de reagerat nu och hur vi tror det kommer bli sen, vagnar, skötbord, plats/yta, och så mycket mer. 

Som alltid känner jag mig mycket gladare och avslappnad när jag lämnar våra träffar. Är så skönt att träffa andra (som också kämpat och upplevt sorgen att förlora barn) och att prata av sig, det blir en annan förståelse. 

På vägen till bussen efter träffen blev det ett besök inne på Åhléns city, var ju bara tvungen att titta på alla söta bebiskläder och prylar. Slutade med att jag köpte en bok - Totte och Malin (Totte var verkligen en av mina favoriter när jag var liten) innan jag lämnade butiken. 

Därefter gick jag inom Design torget (var ändå tvungen att få tiden att gå tills bussen skulle gå) för att köpa en liten maskskallra från Kalikå (som jobbar för att förbättra för funktionshindrade barn och deras familjer i Ryssland) till busfröet.

Maskskallran från Kalikå.

Redan på söndag nästa vecka är en ny träff med tjejerna inplanerad, då blir det dock i Helsingborg - så jag vet inte om jag kommer att följa med på den. Är en bra bit att ta sig, så det hänger mycket på hur jag mår och känner mig när den dagen (och dagarna innan). Skulle dock vara trevligt att följa med då, är ett bra tag jag träffade en del av de som kommer då. 

Fredag och ett besök hos barnmorskan

Det var det redan fredag, och imorgon är det lördag igen - vilket innebär byte av vecka. Jag går alltså in i vecka 33 (32+0) imorgon, så skönt och så ofattbart. Kollade i min app som säger att jag dessutom idag gått 80% av graviditeten. 

Dagens inbokade aktivitet, var ett besök hos barnmorskan i förmiddags. Allt såg och lät fint. Hjärtat slår på som bara den, mitt blodtryck ligger stabilt inom gränsvärdena (även om det är högre än innan jag blev gravid, men så har det varit ett bra tag nu), vikten är vad den är (tack och lov så går det väldigt långsamt uppåt nu, och inte som de första 20 veckorna) och mitt sf-mått följer sin kurva exakt. 

Busfröet ligger med huvudet neråt, vilket har varit ställningen de senaste veckorna. Undantaget har varit några gånger när busfröet lagt sig på tvären en stund, men sedan lagt sig med huvudet neråt igen. Fortfarande så har busfröet inte börjat fixera sig, vilket barnmorskan fortsätter att uppskatta när det gäller mig. 

Vi pratade en hel del när jag var där idag, om allt och lite till (inte bara sånt som rör min graviditet) kom bland annat in på vaccinationer. Ska ringa och prata med min vårdcentral på måndag om influensavaccination, både för mig och mannen. För både vi (jag och mannen) och barnmorskan tycker att det är bra om vi vaccinerar oss, särskilt eftersom det finns en risk att busfröet kommer förtidigt och då blir det ett lite bättre skydd för busfröet om jag är vaccinerad. 

Att vi överväger att mannen också ska vaccinera sig, är för att det är störst sannolikhet att det är han som skulle bli smittad och dra hem influensan till mig och busfröet. För han pendlar till jobbet med fullproppad buss och jobbar på kontor med många andra.

Det sista jag gjorde idag hos barnmorskan var att välja BVC till busfröet. Har valt att lista oss hos den BVC som ligger i samma lokaler som min barnmorska (och deras mottagning), för den tillhör nämligen den vårdcentral som både jag och mannen är listade hos. 

Tröja och annat pyssel

Igår kväll fixade jag till en "BEBIS tröja" åt mig själv. Ni vet en sån tröja som det står BEBIS på magen. Har i många år drömt om att få bära en sådan med en växande bebis i min mage, och nu när jag äntligen har möjligheten till att göra det - ja då hittar jag ingen jag gillar. De flesta jag hittat är som en vanlig t-shirt (och jag avskyr verkligen halsringningen på t-shirts), med andra modeller/tillverkare har det varit andra saker jag inte gillat, eller så har de varit tillfälligt slut osv. 

Så jag bestämde mig för att jag skulle göra en egen istället. Textilfärgpennor hade jag dessutom redan hemma (från ett hemligt projekt till busfröet, kommer att visa det senare - antagligen när busfröet är fött), och att köpa en mammatröja var inga problem. Behövde bara köpa en ny stencil med större bokstäver, vilket vi gjorde igår (har en som köptes samtidigt som pennorna, men de bokstäverna var för små för detta trycket). 

Allt som behövdes. tröja, pennor och stencil

Resultatet 

Jag blev riktigt nöjd med resultatet, och äntligen kan jag också gå runt med en tröja som har en väldigt självklar text på sig. Blev väl inte helt perfekt, men den är helt klart unik, och den är min. Nu ska den bara tvättas en omgång innan jag börjar använda den på riktigt (får dock vänta till imorgon då vattnet är avstängt för arbete på ledningarna i föreningen). 

Och så här ser magen ut med tröjan på förresten! Var tvungen att prova den när jag var klar.
(Verkligen inte lätt att fota sin mage framifrån - armarna räcker knappt till).

Sen har de framkallade fotona på/med Bella äntligen kommit, så igår började jag verkligen sätta ihop minnesalbumet. Men det tar tid, för fy vad det tar på krafterna och tårarna sprutar titt som tätt. Det känns dock väldigt givande och mysigt samtidigt att göra albumet, så det är verkligen inget jag ångrar.