Förra veckan erbjöd en gammal barndomsvän mig möjligheten att få låna en av hennes bärsjalar om jag ville. Hamnade nämligen i en liten diskussion om bärsjal eller bärsele. Vi hade turen och slapp köpa något från början, då vi fick låna min systers babybjörn original. Och kunde testa med den hur vida vårt lilla busfrö skulle gilla att bäras runt i en bärsele.
Kan konstatera att vår lilla tjej gillar att sitta i bärselen, och jag hade verkligen inte fått gjort något som helst utan den. Sjal har aldrig varit aktuellt att köpa, då mannen inte känner sig trygg med att använda sjal och ofta använder man inte sjal lika länge som sele (inte utifrån de svar jag fått från vänner och bekanta).
Vi har bestämt oss för att vi ska investera i en egen och bättre bärsele, då jag känner att jag behöver mer stöd än vad originalen ger (och mannen håller med). Det lutar väldigt mot en babybjörn ONE, ännu mer efter att jag idag testade den (med vår tjej i, har testat i butik med docka - men det är inte samma sak) hos barndomsvännen när jag var och hälsade på för att prova samt låna en sjal av henne.
Vår lilla tjej trivs inte lika mycket i sjalen som i bärsele, men vi får testa oss fram lite och se. Det kräver också lite övning för min egen del för att få till det lika bra som barndomsvännen. Men, nu har vi en sjal som vi inte behövt lägga en krona på och kan testa och se om det kommer bli en hit eller inte långsiktigt.
Besöket hos barndomsvännen var riktigt trevligt, blev en hel del prat om våra graviditeter och förlossningar samt våra försök efter Bella. Kan också konstatera att vår lilla tjej kändes verkligen minimal i jämförelse med hennes lille 5 månaders kille.
Efter 9,5 års kämpande skedde ett mirakel. Vi plussade (dagen efter vår 6:e bröllopsdag)! Glädjen skulle dock inte få hålla i sig, för den 21 september 2013 föddes vårt efterlängtade önskebarn Bella i vecka 18. Efter läkning och nya behandlingar, lyckades vi igen på fjärde försöket av hormonstimulering + insemination. Den 29 november 2014 - nästan 11 år efter vi började resan mot att bli föräldrar, föddes en liten lillasyster (BF+1) till vår ängladotter.
måndag 12 januari 2015
Sjal?
Etiketter:
lillasyster,
tacksamhet,
vardag,
vänner
lördag 10 januari 2015
Helg igen
Är fortfarande en vandrande snutte här hemma, dock har det lugnat sig en del och tjejen går med på att pappa också fungerar som snutte igen. Känns skönt att jag återigen har någon som kan avlasta mig, även om det bara är på kvällar och helger - för nu har mannen börjat jobba som vanligt igen.
Tydligen börjar hennes dygn just nu runt 03.30-04.30, för den senaste veckan har det varit runt den tiden hon har varit som mest "krävande" fram till runt 09-10. Mellan de tiderna sover hon nästan ingenting alls.
Hon har dock kommit mer till ro, och i längre perioder - så nu har jag hunnit gå igenom en massa bilder och även skickat iväg beställningar på olika saker. Har bland annat beställt en canvastavla (30x30) som ska hänga över lilltjejens säng. Den innehåller tre ultraljudsbilder och en bild på mig, magen och mannen exakt en vecka innan hon föddes.
Har för övrigt hitta den helt klart ultimata nappen för vår tjej. Att det är rätt sort - för vår lilla tjej är det bara ESSKA nappar i naturgummi som gäller - gör det hela helt perfekt.
| En "busfrö" napp till busfröet. |
För övrigt har det varit en riktigt tråkig (om än mysig) lördag. Spenderat dagen inne och titta på film, ätit popcorn och myst, istället för att komma ut på en frisk promenad med vagn, man och hundar - för ute blåser det på ordentligt (en del stormbyar).
torsdag 8 januari 2015
Vandrande snutte
Trodde verkligen att vår lilla tjej äntligen började vända på dygnet lite. Eller det har hon väl egentligen, om man tittar på det så sover hon fram till nästan fem - dock är hon vaken 1-2 timmar i sträck vid 01.30.
Idag har verkligen inget varit som det ska för vår lilla tjej. Mellan 05 och 09 skrek och grät hon mer eller mindre konstant. Och inget passade eller hjälpte mer än någon sekund, det är vid såna här tillfällen det verkligen gör ont i mammahjärtat. Till slut slocknade hon av ren utmattning i bärselen efter nio. Där sov hon en timme, medan jag passade på att äta frukost och njuta av lugnet.
När hon sen vaknade började hon igen, dock gick det att lugna och trösta henne lite mer. Vid 12 somnade hon igen nu kloss intill mig i sängen, men nu fick jag också möjligheten att få sova lite. Så en timme fick jag sovit - underbart.
Därefter har hon varit lugnare igen, i alla fall så fort hon får vara hos/på mig. För mamma är verkligen det enda som gäller, pappa är inte tillräckligt bra snutte (enligt lilltjejen) så inte ens han kan avlasta mig när det är som mest intensivt/jobbigt.
Nu ligger hon dock i sin säng och sover lite lätt, bara väntar på att hon ska vakna - skulle bli förvånad om hon sover längre än en halvtimme till. Snarare fem minuter skulle jag tro. Men oavsett så är det skönt att få vila rygg, axlar, nacke och armar för en liten stund - hur kort den är efter att ha burit på henne konstant i 14 timmar.
Idag har verkligen inget varit som det ska för vår lilla tjej. Mellan 05 och 09 skrek och grät hon mer eller mindre konstant. Och inget passade eller hjälpte mer än någon sekund, det är vid såna här tillfällen det verkligen gör ont i mammahjärtat. Till slut slocknade hon av ren utmattning i bärselen efter nio. Där sov hon en timme, medan jag passade på att äta frukost och njuta av lugnet.
När hon sen vaknade började hon igen, dock gick det att lugna och trösta henne lite mer. Vid 12 somnade hon igen nu kloss intill mig i sängen, men nu fick jag också möjligheten att få sova lite. Så en timme fick jag sovit - underbart.
Därefter har hon varit lugnare igen, i alla fall så fort hon får vara hos/på mig. För mamma är verkligen det enda som gäller, pappa är inte tillräckligt bra snutte (enligt lilltjejen) så inte ens han kan avlasta mig när det är som mest intensivt/jobbigt.
Nu ligger hon dock i sin säng och sover lite lätt, bara väntar på att hon ska vakna - skulle bli förvånad om hon sover längre än en halvtimme till. Snarare fem minuter skulle jag tro. Men oavsett så är det skönt att få vila rygg, axlar, nacke och armar för en liten stund - hur kort den är efter att ha burit på henne konstant i 14 timmar.
tisdag 6 januari 2015
Så glad
Sitter nu i bilen på väg hem efter en helt underbar och mysig eftermiddag och kväll med underbaraste vännen och hennes sambo och dotter.
Känner mig helt varm inombords och är så glad över att vi äntligen hittat en dag som passade för oss att träffas på efter ett år som verkligen testat vår relation (mycket för att jag haft svårt att hantera situationen med att vi varit gravida med två veckors BF).
Har fått så mycket energi av träffen att jag känner mig helt utvilad och pigg, trots en nästintill sömnlös natt för mig.
Etiketter:
känslor,
kärlek,
relationer,
sömn,
vänner
söndag 4 januari 2015
Sömn och kondition
Inatt fick jag sovit hela sju timmar i sträck, för mannen var snäll och tog vår tjej hela natten. Utan att jag hade bett honom att göra det dessutom, så det kändes väldigt omtänksamt och ett bevis på att han verkligen kan om han vill. Kände mig verkligen utvilad när jag vaknade. Dock viss panik när jag insåg vad klockan var och att jag inte hört vår tjej gråta en enda gång, och inte heller hade jag gett henne någon mat.
I eftermiddags packade vi in oss alla i bilen och körde iväg till favorit skogen Skrylle. Har inte varit där sedan runt tiden då vi påbörjade försöket som resulterade i vår lilla tjej. Och som jag längtat till att komma dit och gå deras spår på 5 km (längtar även efter deras milen spår, men det går inte att gå med vagn). Dessutom har 5 km spåret belysning, så man kan gå den på sen eftermiddag/kväll under vinterhalvåret med.
Att inte ha tränat eller rört på mig sedan april har verkligen kört konditionen i botten. Har verkligen ingen kondition alls nu, så tempot blev därefter - men det var lika skönt och belönande ändå, om inte extra belönande att äntligen få/våga gå rundan. Hundarna verkade också riktigt nöjda med att få komma dit.
I eftermiddags packade vi in oss alla i bilen och körde iväg till favorit skogen Skrylle. Har inte varit där sedan runt tiden då vi påbörjade försöket som resulterade i vår lilla tjej. Och som jag längtat till att komma dit och gå deras spår på 5 km (längtar även efter deras milen spår, men det går inte att gå med vagn). Dessutom har 5 km spåret belysning, så man kan gå den på sen eftermiddag/kväll under vinterhalvåret med.
Att inte ha tränat eller rört på mig sedan april har verkligen kört konditionen i botten. Har verkligen ingen kondition alls nu, så tempot blev därefter - men det var lika skönt och belönande ändå, om inte extra belönande att äntligen få/våga gå rundan. Hundarna verkade också riktigt nöjda med att få komma dit.
Etiketter:
kärlek,
lillasyster,
sömn,
tacksamhet,
träning
fredag 2 januari 2015
Besök
Idag har vi haft besök här hemma av underbara vännen J, hennes sambo och deras tvillingar. Blev några trevliga timmar, med spel, film, prat, skratt och fika. Och vår lilla tjej verkade väldigt nöjd med tillvaron också.
Förutom att de kom på besök, så fick vi även blöjtårta som J själv hade satt ihop till oss. Hur fin som helst och vi blev riktigt överraskade. Tar emot lite att plocka isär den, men det är ett måste för att kunna titta på alla fina saker i tårtan.
Vid 21 slog det mig att det är fredag idag - snacka om att vara helt förvirrad över dagarna. Men jag har åtminstone kolla på datum, månad och år, det räcker ganska så långt - tror jag. Så trevlig helg på er.
Förutom att de kom på besök, så fick vi även blöjtårta som J själv hade satt ihop till oss. Hur fin som helst och vi blev riktigt överraskade. Tar emot lite att plocka isär den, men det är ett måste för att kunna titta på alla fina saker i tårtan.
| Blöjtårtan från J med familj. |
Vid 21 slog det mig att det är fredag idag - snacka om att vara helt förvirrad över dagarna. Men jag har åtminstone kolla på datum, månad och år, det räcker ganska så långt - tror jag. Så trevlig helg på er.
torsdag 1 januari 2015
2015
Då har 2015 börjat och första dagen på det nya året är mer eller mindre till ända. Hos oss har det inte hänt särskilt mycket, jag har inte ens varit utanför dörren idag. Mamma och en väninna (min "moster") kom förbi en sväng i eftermiddags och hälsade på, det är det enda som hänt här - med undantag från allt som numera tillhör vardagen, amma, byta blöjor, tvätta, trösta och mysa.
Min nyårskväll var lugn, om än lite smutsig. Vår lilla tjej bajsade ner mig rejält vid 22 och efter midnatt kräkte hon ner mig ganska så bra i urringningen, som hon även kladdade in sig ganska så bra i. Så vårt lilla busfrö började det nya året med att bada. Hon gillar verkligen att bada, framförallt gillar hon att få tvättat sitt hår. Men att bli torkad är ingen hit om ni frågar vår lilla tjej.
Tolvslaget fick jag fira med en liten tjej vid bröstet. För vid 23.50 kom hon på att hon var hungrig, så det var bara att sätta sig och amma medan vi räknade ner de sista minuterna. Den första som jag pussade på det nya året var vår lilla tjej, mannen fick helt enkelt vänta och bli nummer två. Var helt underbart att få påbörja ett nytt år med att vara mamma med ett barn, ett barn som verkligen hjälpte mig att komma ihåg det genom ligga där vid mitt bröst.
Under nyårskvällen blev jag även påmind om en sak jag såg/läste om i början av 2014 nämligen: rainbow pregnancy och rainbow baby. Hade helt glömt bort det, trots att det är något så vackert och kärleksfullt - och något jag fick uppleva under 2014. Vår lilla tjej är en liten rainbow baby, och jag hoppas att alla ni där ute som förlorat sin bebis också får sin lilla rainbow baby.
Min nyårskväll var lugn, om än lite smutsig. Vår lilla tjej bajsade ner mig rejält vid 22 och efter midnatt kräkte hon ner mig ganska så bra i urringningen, som hon även kladdade in sig ganska så bra i. Så vårt lilla busfrö började det nya året med att bada. Hon gillar verkligen att bada, framförallt gillar hon att få tvättat sitt hår. Men att bli torkad är ingen hit om ni frågar vår lilla tjej.
Tolvslaget fick jag fira med en liten tjej vid bröstet. För vid 23.50 kom hon på att hon var hungrig, så det var bara att sätta sig och amma medan vi räknade ner de sista minuterna. Den första som jag pussade på det nya året var vår lilla tjej, mannen fick helt enkelt vänta och bli nummer två. Var helt underbart att få påbörja ett nytt år med att vara mamma med ett barn, ett barn som verkligen hjälpte mig att komma ihåg det genom ligga där vid mitt bröst.
Under nyårskvällen blev jag även påmind om en sak jag såg/läste om i början av 2014 nämligen: rainbow pregnancy och rainbow baby. Hade helt glömt bort det, trots att det är något så vackert och kärleksfullt - och något jag fick uppleva under 2014. Vår lilla tjej är en liten rainbow baby, och jag hoppas att alla ni där ute som förlorat sin bebis också får sin lilla rainbow baby.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
