måndag 11 februari 2013

En vecka kvar.

Idag har jag varit ledig! Det har jag firat med kvalitetstid tillsammans med mina hundar. Min ena hund (den yngre) är extremt skendräktig, och är nu inne i fasen av att hon ska "valpa". Så hon bäddar, gnyr, är orolig och vill helst samla ihop hela flocken. Helst vill hon inte heller vara ute om i fall att "valparna" ska komma. 

Så när min stack iväg innan idag för att gå på ett möte, blev hon helt förtvivlad. Så pass att hon både gnydde och ylade, även om jag tog upp henne i min famn. Valde att försöka ta ut båda hundarna på en runda, så det var bara att ta på sig själv och hundarna för att gå ut en sväng i kylan. 

Väl ute, så hade hon glömt allt. Den korta rundan slutade istället som en lååång runda var ute och gick nästa i 3,5 timme och avverkade 1,8 mil. Men både jag och hundarna är hel nöjda efter den långa rundan. Båda hundarna ligger nu på mattan sidan om mig och tuggar på sina tuggben. 

Älskar mina hundar över allt annat, även när de är helt omöjliga att ha och göra med. Som när de är skendräktiga, inne i "kräkperiod", skäller eller tar i sönder saker för en. Men den värme och omtanke de alltid ger mig, väger upp allt det dåliga.

Idag är det en vecka tills jag ska börja medicinera, kan fortfarande inte riktigt förstå att vi äntligen ska få börja igen. Har väntat sedan jag fick den där jävla blödningen i december, och nu är det äntligen snart tid igen! 

Pratade med min mamma igår, då frågade hon om jag fått något startdatum för nästa omgång än av läkaren. När jag svarade ja, och att vi skulle börja nästa måndag så fick jag en fråga jag inte kunde låta bli att skratta åt. 
Den ställdes i all välmening från min mamma: 
"Men ska du då ta ett gravtest på måndagsmorgonen innan du börjar medicinera... Eftersom du fick en spontan blödning samma dag som du skulle operera dig... Tänk om du fått ägglossning och blivit spontangravid."
Efter att jag samlat mig lite grann från mitt lilla skrattanfall så svarade jag henne lite extra snällt: Men mamma, jag kan inte bli gravid utan att ha samlag. Så jag kan inte vara gravid, dessutom togs ett gravtest på sjukhuset innan de utförde operationen. 

Och i ärlighetens namn: Visst hade jag önskat att jag nu helt plötsligt fått en egen naturlig ägglossning och helt plötsligt blivit gravid. 

4 kommentarer:

  1. Så omtänksamt av henne, men lite tokigt. Härligt att snart börja behandla.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, och hon hade ju rätt i sak egentligen. Men som sagt hon hade glömt bort den där "lilla" detaljen.
      Ja! Trots att jag kommer må skit så längtar jag tills startdagen.
      Kram

      Radera
  2. Får en liten skrattår i ögat när jag läser om din mamma och din kommentar <3. Kram B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland blir det lite "fel" men på ett bra sätt, ett sätt som gör ämnet lite lättare att prata om.
      Kram

      Radera