tisdag 21 oktober 2014

Föreläsning

Efter att ha haft en lugn och skön start på dagen, blev den totalt det motsatta efter lunch. Pratade med min handläggare på försäkringskassan, för att meddela om hur länge jag var på mötet igår - precis som vi kommit överens om. Så långt var det lugnt. Men sen fick jag veta att min nya lönehandläggare har räknat ut en helt annan SGI för mig, än vad både jag och min tidigare lönehandläggare kommit fram till. 

Så arg, trött och irriterad fick jag spendera eftermiddagen med att jag den nya lönehandläggaren, fick tillslut fatt på henne. Men hon kunde inte förklara något och kunde absolut inte förstå hur vi kunde få det till den summan vi fått det till. Kan tillägga att den summan hon får det till är 10 000 lägre än vad jag hade förra året (trots sjukskrivning och tjänstledighet) och då har jag även fått en löneförhöjning detta året. 

Som tur i det hela är att detta sker nu, innan busfröet kommit. För jag tänker inte ge mig, och än så länge har jag tid och möjlighet att tjafsa emot och kräva en riktigt bra förklaring och bevis på allt ihop. Kommer bli många samtal imorgon, det är en sak som är säker. 

Efter de samtalen var det bara att försöka lugna sig och hitta fokus igen. För när mannen kom hem var det tid för oss att köra in till KK och gå på föreläsning inför förlossningen. Föreläsningen var helt okey, men jag kan inte påstå att den gav mig så mycket. Kanske för att vi redan gått igenom så mycket, och upplevt en hel del - men även har en barnmorska som förberett oss väl. 

Kvällen avslutade vi med att köra inom kyrkogården, för att tända ljus och lägga ett fint mosshjärta till Bella då det idag är den 21/10. Undrar om Bellas lilla syskon kommer ligga i sin vagn eller fortfarande ligga i min mage den 21/11 - om en månad. 

13 månader av saknad

2 kommentarer:

  1. Hej! Har inte kommenterat innan, men läser ofta:-) tack för din fina blogg! Måste bara säga att jag hade liknande problem med försäkringskassan, fast min handläggare sa att jag inte hade rätt till nån SGI alls, så jag blev nollad:-( ett par veckor innan förlossningen, hemskt var det. Men jag gav mig inte utan överklagade och 9 månader senare fick jag rätt, och en jättestor utbetalning. Så det lönar sig att säga emot! Vi har haft mkt problem även efter det, så mitt förtroende för FK är definitivt noll... Men håller tummarna att det ordnar sig för dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Och det är alltid trevligt när ens bloggläsare hälsar.

      Risken att jag skulle bli nollad tror jag inte finns, men just nu känner jag mig väldigt stressad över att det ska bli strul och mina utbetalningar inte kommer ske som de ska. Efter att ha varit sjukskriven så pass länge som jag varit nu, blir det inte direkt att sparkontot ökar i värde.

      Har spenderat de senaste två dagarna med att själv sitta och räkna och ha mig, samt pratat med både chef och facket. Hoppas på en snabb lösning, och utan en massa problem.

      Kram

      Radera